Ett internationellt mått för stridsåtgärder på arbetsmarknaden är antalet förlorade arbetsdagar på grund av strejker och lockouter. Uppgifter om andra slags stridsåtgärder, till exempel blockader av olika slag, redovisas inte i den internationella konfliktstatistiken.
Hos de statistikansvariga myndigheterna i Norge, Danmark och Finland finns uppgifter om konfliktstatistik som sträcker sig fram till och med 2021. För 2022 finns ännu inget publicerat.
Under 2021 förlorades nästan samtliga dagar i Danmark i konflikter inom offentlig sektor, för Finlands del förlorades flest inom hotell- och restaurangnäringen, medan utbildningssektorn stod för flest förlorade dagar i Norge.
Tabell: Förlorade arbetsdagar i de nordiska länderna 2010-2021 (vartannat år + 2021)
Antalet förlorade dagar varierar kraftigt mellan åren i samtliga länder. Särskilt höga tal under perioden hittar man i Danmark 2013 då 930 000 dagar förlorades, varav en lärarkonflikt stod för 920 000 dagar. Lägger man till åren närmast före 2010 ökar Danmarks genomsnittssiffra påtagligt. 2008 förlorades totalt nästan 1,9 miljoner arbetsdagar, varav ca 1,84 miljoner dagar berodde på en omfattande strejk i offentlig sektor inom sjukvård och barnomsorg.
Räknat från och med 2010 har konflikternas omfattning varit störst i Norge, följt av Finland och Danmark. Samtliga med en genomsnittlig siffra under perioden på väl över 100 000 förlorade dagar per år. Notabelt är att Sverige, med den klart största arbetsmarknaden, har det klart lägsta genomsnittliga antalet förlorade arbetsdagar per år under perioden.
Mer om den senaste konfliktstatistiken finns i Medlingsinstitutets årsrapport för 2022.
Dokument:
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2022 – Medlingsinstitutets årsrapport (pdf)
Länkar:
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)