Löneökningstakten så här långt i år är jämförbar med löneökningarna under 2018, som också var 2,5 procent. Löneökningstakten för enbart juni månad var enligt bearbetningen 2,6 procent. Denna siffra gäller också för löneökningarna i såväl näringslivet som offentlig sektor under juni.

– De senaste årens goda konjunkturläge och höga efterfrågan på arbetskraft har inte gjort något tydligt avtryck i form av en allmänt stigande löneökningstakt. Detta är annars något man skulle kunna förvänta sig utifrån tidigare högkonjunkturer. Nu är konjunkturen på väg att mattas av och det är inte säkert att vi kommer att se någon sådan effekt på lönerna denna gång, säger Valter Hultén, ekonom på Medlingsinstitutet.

Lönerna i Sverige har ökat med ungefär 2,5 procent per år sedan 2013. Löneökningarna i många av de centrala avtalen har legat på drygt 2 procent per år under denna period. Påslagen i den lokala lönebildningen har således inte varit så stora. Många av de centrala avtalen på arbetsmarknaden löper ut under våren 2020 och då väntar en ny stor avtalsrörelse.

Löneökningstakten justerad för den allmänna konsumentprisutvecklingen visar hur löntagarnas köpkraft utvecklas när lönerna stiger. Inflationen mätt med KPIF var 1,9 procent under första halvåret 2019 och lönerna ökade därmed realt med 0,6 procent. Det är något högre än under 2019 då den reala löneutvecklingen var 0,4 procent.

De siffror för löneökningarna som redovisas här är prognoser på vad konjunkturlönestatistiken kommer visa när den blir definitiv och alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit. Detta sker 12 månader efter det första utfallet. Prognoserna bygger på modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster. För många löntagare sker lönerevisionen vid en senare tidpunkt än vad löneavtalet föreskriver och ny lön betalas därför ut retroaktivt. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. För de flesta löntagare är tidpunkten för lönerevision satt till april eller maj månad. Störst revidering av statistiken sker därför normalt av månadsutfallen under det andra och tredje kvartalet. Inom staten ligger dock revisionstidpunkten i de flesta fall i oktober månad och revideringarna av statistiken för denna sektor brukar därför vara störst under det fjärde kvartalet.

De prognossiffror som presenteras här baseras på konjunkturlönestatistikens preliminära utfall till och med juni 2019, som publicerades på Statistiska centralbyråns hemsida den 30 augusti. Statistikens preliminära siffror för ekonomin som helhet visar en löneutveckling på 2,4 procent för de första sex månaderna 2019. Den preliminära siffran för juni månad var också den 2,4 procent.

Det finns en viss osäkerhet i Medlingsinstitutets prognossiffra på 2,5 procent för perioden januari–juni 2019. Enligt ett 90-procentigt konfidensintervall kommer det definitiva utfallet att bli mellan 2,4 och 2,7 procent. De prognostiserade revideringarna av statistiken väntas påverka såväl privat som offentlig sektor.