Lönehöjningarna inom industrin brukar normalt sett öka i takt med lönehöjningarna inom andra sektorer och i hela ekonomin. Om denna utveckling fortsätter kommer lönerna att öka snabbare under de kommande åren än vad de har gjort på senare år.
I Sverige innebär det nya avtalet inom industrin ett högre avtalsvärde per år än vad som har varit vanligt de senaste åren (se diagram 1). Än så länge är det oklart hur balansen mellan lönekomponenten och andra delar av avtalsvärdet, som t.ex. avsättning till delpensioner, ser ut för hela sektorn. Därför används en preliminär kalkyl där diagrammet visar märket snarare än den avtalade lönen för alla avtalsområden inom industrin från och med april 2023.
Om det tidigare mönstret där industrins avtal har följts av utgående löner upprepas, kommer det att bidra till en högre löneökningstakt i år och nästa år jämfört med tidigare.
Diagram 1. Avtalade och utgående löneökningar i svensk industri t.o.m. 2022 samt en preliminär kalkyl på genomsnittliga avtalade löneökningar per kalenderår 2023 och 2024
I Tyskland gäller ett avtal mellan IG Metall och Gesamtmetall från hösten 2022 till hösten 2024. De avtalade lönehöjningarna inom industrin var låga mellan 2020-2022, men det nya avtalet innebär snabbare löneökningar. Dock kommer det att dröja åtta månader från det att avtalet träder i kraft innan lönerna höjs första gången i juni 2023, vilket gör att en större del av de permanenta löneökningarna påverkar kalenderåret 2024 (se diagram 2).
Utöver de permanenta löneökningarna utbetalas även ett engångsbelopp på 1500 € inom metall- och elektronikindustrin i februari både 2023 och 2024 (den procentuella effekten är inte beräknad).
Diagram 2. Avtalade och utgående löneökningar i tysk tillverkningsindustri t.o.m. 2022 samt avtalade löneökningar inom metall- och elektronikindustrin 2023-2024
I Danmark syftar de avtalade löneökningarna inom industrin främst till att höja de lägsta lönenivåerna. Samvariationen mellan avtalade lägstalöner och utgående löner inom industrin är svag på årsbasis, men över tid finns det en viss nivåmässig följsamhet. De nya avtalen inom industrin innebär en tydligt snabbare ökning av de lägsta lönerna jämfört med tidigare. Om mönstret från tidigare år upprepas talar det för att även andra löner kommer att stiga snabbare framöver(se diagram 3).
Diagram 3. Avtalade löneökningar mellan CO-industri och DI (arbetstagar- respektive arbetsgivarorganisationer inom dansk industri)
Inom den finska industrin följer utgående löner i hög grad de avtalade lönerna, även om storleken på löneökningarna ibland kan skilja sig åt. Det är också vanligt att löneökningarna inom hela ekonomin följer samma trend som inom industrin (se diagram 4). Detta innebär att avtalen kan bidra till en högre löneökningstakt i Finland, särskilt i år. Nästa år förväntas bidraget vara något mindre.
Diagram 4. Avtalade och utgående löneökningar i finsk tillverkningsindustri t.o.m. 2022 samt avtalade löneökningar inom Teknologiindustrins avtalsområde 2023-2024
I Nederländerna kommer de avtalade löneökningarna 2023 att vara höga inom det inflytelserika metall- och elektronikavtalet, särskilt om engångsbelopp räknas in (se diagram 5). Det indikerar att lönerna för både den nederländska industrin och hela ekonomin kommer att öka snabbare, med tanke på samvariationen mellan avtalade och utgående löner inom hela industrisektorn.
Diagram 5. Avtalade och utgående löneökningar i nederländsk tillverkningsindustri t.o.m. 2022 samt avtalade löneökningar inom metall- och elektronikindustrin 2023-2024
Det nya metallavtalet i Österrike indikerar en fortsatt hög löneökningstakt i år (se diagram 6), särskilt om lönepåslag som endast gäller under avtalstiden räknas med. Med undantag för pandemiåren (se not under diagrammet) brukar utgående löner inom industrin och i ekonomin som helhet ofta gå i samma riktning och med liknande nivåer som de avtalade lönerna. Detta talar för att löneökningarna kommer att stiga snabbare inte bara inom industrin utan också inom hela ekonomin i år.
Diagram 6. Avtalade och utgående löneökningar i Österrike t.o.m. 2022 samt indikator på kommande avtalade löner 2023-
Om statistiken
De avtalade löneökningarna i diagrammen kan inte jämföras nivåmässigt mellan olika länder. Bland annat eftersom de skiljer sig åt beroende på vilka lönekomponenter och andra ersättningar eller kostnadsökningar som ingår i avtalen. Dessutom kan graden av centralt fastställda och garanterade lönepåslag skilja sig åt mellan länderna.
Löneökningar enligt enskilda avtal 2023-2024 gäller endast för specifika avtalsområden och inte hela industrisektorn. Dessa avtal presenteras då de har en normerande effekt på de avtalade löneökningarna inom övriga industrisektorn. I vissa länder (Nederländerna och Österrike) har parterna publicerat den lönepåverkande effekten i procent för engångsbelopp, medan sådana effekter saknas i Tyskland och i Finland. Engångsbelopp ingår i avtalsvärdet, men får inga permanenta löneeffekter.
Statistiken för utgående löner i olika länder är mer jämförbara än de centralt avtalade lönerna. Notera exempelvis att avtal och löner gäller enbart tillverkningsindustrin i tre länder (Tyskland, Finland och Nederländerna), hela industrin i Sverige och Österrike. I Danmark avses istället ett enskilt avtalsområde även till och med 2022.
Länkar:
En europeisk jämförelse: Ska man räkna lön per anställd eller per timme?
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (via Get a Newsletter)