Lönerna i hela ekonomin väntas ha ökat med 3,7 procent i april när statistiken blir definitiv. Siffran bygger på en statistisk modell över retroaktiv lön och ska tolkas med försiktighet. Enligt preliminära siffror, som ännu inte innehåller all retroaktiv lön för april, ökade lönerna med endast 2 procent jämfört med föregående år.
– Inslaget av retroaktiv lön brukar vara stort när nya centrala avtal tecknas, men i år ser det ut att vara särskilt utdragna förhandlingar lokalt. Osäkerheten om vad den definitiva löneökningstakten blir till slut är därmed högre än vanligt, säger Petter Hällberg.
De centralt avtalade lönerna ökade med cirka 3,2 procent under april månad jämfört med samma månad föregående år, vilket är en klar uppväxling från mars då årstakten för centralt avtalade löner uppgick till 2 procent.
– Från och med april ökar de avtalade lönerna med cirka 4 procent inom flera branscher, men i andra delar av ekonomin revideras lönerna först i maj. Då kan vi förvänta oss att ökningstakten tilltar något för såväl centralt avtalade som utgående löner i hela ekonomin.
Reallönerna, det vill säga löner justerade för inflationen, minskade med 3,9 procent jämfört med 2022 om effekterna av stigande boräntor exkluderas från konsumentprisindex. Inkluderas ränteeffekterna minskade reallönerna med 6,8 procent.
– Minskningen av reallönen jämfört med föregående år är inte lika brant i april som under det första kvartalet. Det beror främst på att den fortsatt höga inflationen trots allt dämpades i april, men även på att löneökningarna i ekonomin tog mer fart. Vi ser också att räntehöjningarna får allt större påverkan och att reallönen har urholkats jämförelsevis mer bland löntagare med stigande bolånekostnader, säger Petter Hällberg.
Om statistiken:
De väntade löneökningstakter som redovisas här är prognoser på vad konjunkturlönestatistiken väntas visa när alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit och statistiken blivit definitiv, vilket sker 12 månader efter det första utfallet. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. Prognoserna bygger på modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster.
De flesta löntagare har lönerevision i april eller maj månad och det är generellt sett större prognososäkerhet för den retroaktiva lönen under stora avtalsår. År 2023 är ett stort avtalsår, men prognososäkerheten är ytterligare förhöjd. En orsak till detta är att en lägre andel än vanligt av de preliminära löneutfallen kan kopplas till de nya centrala löneavtalen. Dessutom sker en betydande förändring av den avtalade löneökningstakten från och med april, vilket är ovanligt och modellprognoserna baserar sig på mönster från tidigare år som i regel saknar sådana stora förändringar.
Enligt den statistiska modellen blir det definitiva utfallet mellan 3,5 och 3,9 procent enligt ett 90-procentigt konfidensintervall. Det kan dock inte uteslutas att det definitiva utfallet hamnar utanför detta intervall.
Dokument:
Rapport: Löneutvecklingen i Sverige t.o.m. april 2023 (pdf, 1mb)
Länkar:
Konjunkturlönestatistik – diagram och tabeller
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)