Lönespridningen kan mätas genom att beräkna kvoten mellan de högsta och de lägsta lönerna, vanligen mellan den 90:e och 10:e percentilen (P90 och P10). En percentilkvot med värdet två (P90/P10=2) innebär att lönen bland den tiondel av löntagarna som har högst lön är minst dubbelt så hög som den tiondel som har lägst lön.
Lönespridningen i hela ekonomin år 2022:
P10 | P50 | P90 | Kvot P90/P10 |
25 000 | 34 200 | 55 000 | 2,20 |
Detta är en ökning jämfört med 2021, då kvoten var 2,17.
I ett globalt perspektiv är den svenska lönespridningen relativt låg. Inom OECD har Sverige, Italien, Belgien och övriga nordiska länder lägst lönespridning. Bland länder med högre lönespridning kan nämnas Tyskland och Storbritannien där kvoten är drygt 3 och USA med en kvot på cirka 5.
Lönespridningen har ökat mer bland kvinnor än bland män sedan 2005, vilket kan ses i diagrammet nedan. Utvecklingen beror främst på minskad yrkessegregering – allt fler kvinnor finns i högre avlönade yrken, som till exempel chefsyrken.
Lönespridningen bland män har ökat tydligt under perioden 2021-2022 efter att ha varit i princip oförändrad sedan 2005.
Om statistiken:
Lönestrukturstatistiken, som publiceras i juni varje år, ger en bild av löneläget i samhällets olika sektorer, men visar också lönerna i 429 yrken eller yrkesgrupper. Den samlas in en gång om året. I privat sektor och staten i september och för kommuner och regioner i november. Statistiken är därför känslig för när lönerevisioner sker och jämförelser från ett år till ett annat bör göras med försiktighet.
Länkar:
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)