Hur ofta leder varsel till strejk?

Med ett varsel menas i detta sammanhang en förvarning om stridsåtgärder en viss tid innan de ska lösas ut.

Stridsåtgärder är åtgärder som arbetsmarknadens parter kan ta till under förhandlingar när det inte finns något gällande kollektivavtal. Exempel på stridsåtgärder är strejk, blockad och lockout.

Vid en blockad vill facket helt eller delvis förhindra att arbete eller arbetsuppgifter utförs på ett företag eller en enskild arbetsplats. En lockout innebär att arbetsgivaren stänger ute arbetstagare från arbetet, det vill säga att de inte får arbeta och inte får lön.

Diagrammet nedan visar antal tvister med varsel i förbundsförhandlingar och antal tvister med utlösta stridsåtgärder i sådana förhandlingar. Med förbundsförhandlingar avses när fack och arbetsgivarorganisationer förhandlar om nya kollektivavtal i en avtalsrörelse.

Antal tvister med varsel och antal tvister med utlösta stridsåtgärder i förbundsförhandlingar 2015-2022

Genomgången visar att tvister med varsel om stridsåtgärder inte alltid leder till strejk eller andra stridsåtgärder. Dock kan ett varsel i sig få likartad ekonomisk effekt som en verkställd stridsåtgärd. Så är exempelvis ofta fallet med varsel om strejk inom flyget och sjöfarten, där avbeställningar och ombokningar regelmässigt sker så snart varslet blir känt. Även inom exempelvis entreprenadbranschen kan sådana effekter uppstå. Kunderna väljer andra företag än de som är varslade om stridsåtgärder.

Nyhetsbrev:

Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.