En i vanliga fall ganska undanskymd del av Medlingsinstitutets verksamhet handlar om tvister med företag utan kollektivavtal. Då och då trillar det ned ett varsel om detta i vår info-brevlåda. Under mina fyra år som generaldirektör har det vanligaste ärendet av denna typ varit ett LO-förbund som ställt krav på kollektivavtal i ett mindre företag, där det har några medlemmar. 

Resultatet brukar bli att företaget antingen går med i en arbetsgivarorganisation eller sluter ett så kallat hängavtal direkt med det varslande fackförbundet. Det hela brukar vara en ganska odramatisk historia och har inte lett till mer än ett 20-tal strejkdagar under mina år på Medlingsinstitutet. 

Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att det inte finns någon lagstiftning som styr lönerna för de anställda. Det är en fråga som fackföreningar och arbetsgivare ska hantera. För att fackföreningarna ska klara detta har de långtgående möjligheter att vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare som inte har kollektivavtal. Det är först när det finns ett kollektivavtal på plats som det uppstår fredsplikt. 

Varsel och konflikter mot arbetsgivare utan kollektivavtal är dock speciella. Det brukar vara lätt att få stöd från andra fackförbund och många gånger stöds konflikten också av allmänheten. Det som är utmaningen jämfört med andra tvister är att det inte finns så mycket att förhandla om. 

När ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation ska förhandla om ett nytt rikstäckande kollektivavtal finns goda möjligheter till givande och tagande. Det är möjligt för båda parter att se sig själva som segrare i förhandlingen. När det gäller tvister med företag utan kollektivavtal finns inte denna möjlighet. Antingen accepterar företaget kollektivavtal eller så gör det inte det. Manöverutrymmet i dessa situationer kan bestå av sådant som tidsfrist för när avtalet ska börja gälla, övergångslösningar för betalning av försäkringspremier eller liknande.

Under senare tid har varsel riktats mot två stora företag. Det ena var Klarna Bank AB. I Sverige är det ovanligt med riktigt stora företag som inte har kollektivavtal. Med ett ökande antal anställda minskar andelen utan avtal snabbt. Detta företag har dock bara tjänstemän anställda och svenska tjänstemän varslar inte särskilt ofta. Unionen, som varit drivande i denna process, har försökt förhandla fram ett avtal under lång tid, innan man valde att varsla om konflikt.  

Samtidigt har tillväxten av företag i tech-sektorn varit snabb under senare tid. Att Klarna valde att gå med i Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation och därmed få kollektivavtal var bra för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Om kollektivavtalstäckningen ska ligga kvar på den höga nivå som vi har i Sverige är det angeläget att också verksamheter med bara tjänstemän hittar vägar för att få till kollektivavtal. 

Det andra varslet gäller TM Sweden AB (Tesla). Det är också ett relativt stort företag. Man måste gå tillbaka till Handels konflikt med leksakskedjan Toys ”R” Us i början på 90-talet för att hitta en motsvarande situation med ett företag som av delvis principiella skäl vägrar att teckna kollektivavtal. Den gången valde bolaget att frångå denna princip efter en långvarig konflikt, som också fick internationell uppmärksamhet. Efter denna strid har internationella företag inte valt att återupprepa konflikten. Det kan man förstå. I mätningar av varumärkens popularitet tog sig Toys ”R” Us aldrig upp från botten efter konflikten. 

Att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare är utmanande, trots en bred uppslutning från andra fackförbund. I slutändan är det den enskilda arbetstagaren som ska våga och vilja strejka mot sin arbetsgivare. Det är ingen självklarhet i ett land med så få konflikter som i Sverige. Men detta instrument måste finnas i en arbetsmarknadsmodell som inte kräver lagstadgade löner. 

Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet

Länkar:

Fler blogginlägg från Irene Wennemo

Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (extern länk – Get a Newsletter)