– Att rapporten är klar och publicerad innebär att alla kan ta del av den och de frågeställningar och tolkningar av direktivet som kommissionen, medlemsländerna och företrädare för arbetsmarknadens parter på europanivå har lyft i expertgruppen. Däremot framgår det inte vilka medlemsländer som har lyft vilka frågor, även om det kanske går att gissa på sina ställen, säger Anna Fransson.
Rapporten är inte bindande utan är tänkt som ett stöd för medlemsländernas genomförandeprocesser. När det gäller till exempel rapporteringskraven finns det en teknisk bilaga där kommissionen beskriver vilka internationellt samordnade datakällor som medlemsländerna kan använda i sin rapportering.
– Det är inget krav att använda de här källorna, utan medlemsländerna är fria att använda egna datakällor om de tycker att de man har nationellt är bättre. Men vilka källor kommissionen väljer att ta upp i rapporten blir ju en fingervisning till medlemsländerna om vilken typ av rapportering kommissionen ser framför sig kommer att krävas.
För Sveriges del har en utredning föreslagit att Medlingsinstitutet ska få i uppdrag att rapportera in de uppgifter som krävs enligt direktivet. Förslaget har varit ute på remiss, men det återstår att se om det uppkommer något i beredningen som gör att regeringen ändrar i utredningens förslag eller om man genomför det som utredningen landade i.
– Om det blir vi på Medlingsinstitutet som får rapporteringsuppdraget för Sveriges del kommer vi att ha stor nytta av att ha fått inblick i expertgruppens diskussioner. Det har också på ett mer personligt plan varit väldigt intressant och lärorikt att få följa den här processen på nära håll, säger Anna Fransson.
Länkar:
Betänkande av Utredningen om genomförande av minimilönedirektivet
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)