Ett internationellt mått för stridsåtgärder på arbetsmarknaden är antalet förlorade arbetsdagar på grund av strejker och lockouter. Uppgifter om andra slags stridsåtgärder, till exempel blockader av olika slag, redovisas inte i den internationella konfliktstatistiken. Inte heller sympatiåtgärder, om de inte vidtas i form av strejk.
För svensk del redovisas en arbetsmarknadskonflikts omfattning i antalet hela förlorade arbetsdagar.
– Det betyder exempelvis att en strejk av tio personer under en halv dag räknas om till fem hela dagar. Alla typer av konflikter med strejk tas med i statistiken, såväl lovliga som olovliga, säger Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson.
Antalet förlorade arbetsdagar bygger inte alltid på exakta uppgifter.
– I allmänhet går det med hjälp av de inblandade parterna att få en relativt god uppfattning om omfattningen av strejker och lockouter i förbundsförhandlingar. Detsamma gäller vid lokala avtalstvister med enskilda arbetsgivare. Konflikter utanför etablerade avtalsförhållanden kan det dock vara svårare att bedöma omfattningen av.
Konflikt inom en bransch eller ett företag kan drabba andra branscher eller företag i form av produktionsstörningar, uteblivna order och liknande, som i sin tur kan leda till tillfälligt minskad sysselsättning och eventuellt permittering.
– Sådana förlorade arbetsdagar ingår inte i konfliktstatistiken, varken i Sverige eller internationellt, säger Per Ewaldsson.
Enbart ett varsel kan i sig ställa till med stor skada för den varslade arbetsgivaren, men det gör inget avtryck i statistiken.
Länkar:
Nyhetsbrev:
Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.