Parterna inom privat sektor tecknar totalt 443 avtal. Det finns en stor variation dels när det gäller hur många anställda som omfattas av olika avtalsområden och dels hur många avtal som finns inom olika branscher eller sektorer.
Det finns även en variation i hur många anställda som omfattas av ett kollektivavtal genom hängavtal. Enskilda arbetsgivare kan nämligen utan inblandning av en arbetsgivarorganisation teckna kollektivavtal direkt med ett fackförbund om att tillämpa riksavtalet för aktuell bransch. I redovisningen som följer har vi av praktiska orsaker bortsett från anställda som omfattas av sådana hängavtal.
Som tabell 1 visar, tecknar arbetsgivarorganisationerna inom Svenskt Näringsliv 369 avtal. Dessa avtal omfattar totalt drygt 2 miljoner arbetstagare. 154 av dessa avtal tecknar de med arbetarförbunden: 153 med LO-förbunden och ett avtal med Hamnarbetarförbundet. Antalet avtalskopplingar är högst mellan arbetsgivarorganisationerna inom Svenskt Näringsliv och IF Metall (22), Kommunal (21) respektive Transport (19).
Tabell 1 Antal arbetaravtal inom Svenskt Näringsliv fördelat per avtalsslutande part
På tjänstemannasidan tecknar Svenskt Näringslivs medlemmar totalt 215 kollektivavtal. Unionen (63), Sveriges Ingenjörer (42) och Ledarna (39) är fackliga parter i majoriteten av dessa avtal (tabell 2). Som framgår av tabellen finns det avtal som tecknas av Akademikerförbunden, en konstellation av flera akademikerförbund. I dessa avtal kan det förhandlande förbundet skilja sig åt. Vanligtvis är det största förbundet på avtalsområdet förhandlande part i förbundsförhandlingarna.
Tabell 2 Antal tjänstemannaavtal inom Svenskt Näringsliv fördelat per avtalsslutande part
Figur 1 visar andel arbetare och tjänstemän inom olika avtalsområden fördelat efter Svenskt Näringslivs branschindelning. Som figuren visar, tecknar parterna inom tjänstesektorn flest avtal (148). Dessa avtal omfattar cirka 600 000 arbetstagare. Industrins parter tecknar 103 avtal och de omfattar ungefär lika många arbetstagare som tjänstesektorns avtal.
Figur 1 Andel arbetare och tjänstemän inom olika avtalsområden fördelat efter Svenskt Näringsvis branschindelning. Antal avtal inom parentes.
Alla arbetsgivarorganisationer inom privat sektor är inte med i Svenskt Näringsliv. Som tabell 3 visar tecknar andra arbetsgivarorganisationer inom privat sektor totalt 228 avtal. Fremia (74), Sobona (62) och Arbetsgivaralliansen (43) tecknar flest avtal. Många av Sobonas avtal är gemensamma med SKR.
Av tjänstemannafacken tecknar Ledarna (24), Unionen (21), Akademikerförbunden (20) och Vision (20) flest avtal med dessa arbetsgivarorganisationer. På arbetarsidan är det Kommunal (29), Handels (11) och Fastighets (7) som tecknar flest avtal.
Tabell 3 Antal arbetar- och tjänstemannaavtal utanför Svenskt Näringsliv fördelat per avtalsslutande part
Arbetsgivarorganisationerna inom offentlig sektor tecknar färre men stora avtal
Förhandlingsförutsättningarna inom den offentliga sektorn är speciella, där utformningen av partsförhållandena har historiska orsaker.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är en medlems-och arbetsgivarorganisation för kommuner och regioner. SKR tecknar totalt 20 avtal om löner och allmänna villkor. Många av dessa avtal tecknas gemensamt av SKR och kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona. Avtalen omfattar cirka 1,1 miljon arbetstagare.
Arbetsgivarverket företräder statliga myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. De tecknar endast tre kollektivavtal om löner och allmänna villkor. Deras fackliga parter är Seko, OFR S,P,O och Saco-S. Men dessa avtal är stora, de omfattar cirka 270 000 arbetstagare.
Tabell 3 Antal arbetar- och tjänstemannaavtal i offentlig sektor fördelat per avtalsslutande part
Faktaruta:
Antalet centrala kollektivavtal om löner och allmänna villkor på den svenska arbetsmarknaden förändras ständigt. Nya avtal tecknas, gamla avtal upphör att gälla och fackens och arbetsgivarnas organisationer förändras. Medlingsinstitutet registrerar alla överenskommelser mellan avtalsslutande parter som separata avtal. Det betyder att om en arbetsgivarorganisation tecknat ett gemensamt avtal med två arbetstagarorganisationer registreras två avtal.
Det är förenat med svårigheter att redovisa hur många arbetstagare som omfattas av de olika avtalen. Det är till exempel inte alltid klart om uppgifterna som Medlingsinstitutet får tillgång till avser årsarbetare eller antal anställda.
Uppgifterna i denna text är från 2023 och baseras på vår senaste årsrapport och bilaga 1 (se nedan).
Dokument:
Kollektivavtal – Vilka tecknar avtalen och hur är löneavtalen konstruerade? (pdf, 1 mb)
Årsrapport för 2023, se bilaga 1 (pdf, 4 mb)
Länkar:
Nyhetsbrev:
Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.