Villkoren för omkring 90 procent av de anställda på arbetsmarknaden bestäms främst i kollektivavtal som förhandlas av arbetsmarknadens parter. Det betyder att förbundsparter, alltså arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, reglerar grundläggande villkor och rättigheter i branschavtal. Det innebär emellertid inte att arbetsgivare och lokala fack helt saknar handlingsutrymme att bestämma de närmare villkor som ska gälla på arbetsplatsen.
I de centrala kollektivavtalen finns nämligen oftast stöd för lokala parter att teckna lokala kollektivavtal. Genom denna möjlighet kan arbetsgivare och lokala fack förändra och anpassa villkoren till verksamhetens behov eller till de anställdas önskemål. Det kan handla om frågor som rör allt från exempelvis arbetstidens längd och dess förläggning till kompetensutveckling, samverkan, friskvård och mycket annat
Det är också så att de centrala kollektivavtalen innehåller många delar som lokala parter behöver ta ställning till när avtalen ska tillämpas. Här kan nämnas de centralt överenskomna löneavtalen som oftast bara anger ramar och principer för hur lönerna ska sättas inom branschen.
I jämförelse med hur många centrala kollektivavtal som finns är antalet lokala kollektivavtal i en helt annan liga. Medlingsinstitutet brukar ange antalet branschavtal om löner och allmänna villkor till drygt 600 stycken, vilken är en försvinnande liten andel av alla lokala kollektivavtal som finns.
Hur arbetstagarorganisationerna väljer att organisera sin lokala verksamhet kan skilja sig åt. Det lokala arbetet utgår ofta från en geografisk indelning, där nästan alla förbund har avdelnings- eller regionkontor. Dessa kan skilja i antal mellan olika förbund, men antalet är långt ifrån knutet till förbundens storlek. Gemensamt för alla fackförbund är emellertid att det hos arbetsgivare där förbundet har många medlemmar oftast bildas en fackklubb eller dylikt som ansvarar för det fackliga arbetet på arbetsplatsen.
Det är dock inte alltid som det lokala arbetet sker inom ramen för förbundens egna organisation utan ibland arbetar flera arbetstagarorganisationer tillsammans. Det finns även kollektivavtalsanslutna arbetsplatser som helt saknar fackklubb. Här handlar det främst om mindre arbetsplatser. Då kan facken istället utse ett ombud som kommer utifrån som ges rätt att förhandla
I den mån kollektivavtalen medger det kan också arbetsgivaren och den enskilda anställda komma överens om olika individuella villkor.
Nyhetsbrev:
Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.