Under sommaren kom utspel från olika håll om krav på förkortade arbetstider. Vårdförbundet gick i strejk för att driva igenom en kortare veckoarbetstid. LO bestämde på sin kongress att krav på arbetstidsförkortningar skulle drivas i avtal och inte lagstiftningsvägen. En socialdemokratisk arbetsgrupp presenterade en vision om en lagstiftad veckoarbetstid på 35 timmar.
Lönerna i hela ekonomin ökade med 3,8 procent i augusti 2024 jämfört med samma månad året innan. – Lönerna ökar dubbelt så snabbt som konsumentpriserna inklusive boräntekostnader, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Sveriges kostnadsmässiga konkurrenskraft har stärkts sedan 2020. De svenska löneökningarna har hållit jämna steg med Tyskland samtidigt som kronan försvagats och industriproduktiviteten ökat mer än i de flesta andra länder. Det visar en ny analys från Medlingsinstitutet.
Om en person är etablerad på arbetsmarknaden eller inte är den viktigaste faktorn som styr nivån på den disponibla inkomsten för både kvinnor och män. Men hur stor inkomstskillnaden mellan kvinnor och män var varierade även om man delar upp befolkningen efter exempelvis ålder, utbildningsnivå och födelseland.
Regeringen har beslutat om ändringar i Medlingsinstitutets instruktion. Dessa innebär att myndigheten ska ansvara för rapporteringen enligt minimilönedirektivet till EU-kommissionen. Dessutom förtydligas att det är den internationellt konkurrensutsatta sektorn som ska vara lönenormerande.
Centrala kollektivavtal reglerar de grundläggande villkoren och rättigheterna i branschen. I lokala kollektivavtal kan arbetsgivare och lokala fack förändra och anpassa villkoren till verksamhetens behov eller till de anställdas önskemål.
Den svenska exportberoende ekonomin tar ofta intryck av Tyskland, även vad gäller lönebildningen. Historien visar dock att det är långt mellan krav och utfall i Tyskland. De centralt avtalade löneökningarna blir i regel betydligt lägre än kraven och det är inte ovanligt att de utgående genomsnittslönerna stiger långsammare än vad de centrala avtalen indikerar.
Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män i samma hushåll var 22,2 procent 2022. Sedan 2011 har inkomstskillnaden inom hushållen minskat med 3,6 procentenheter. Jämför man hushåll med och utan barn som bor hemma framgår att skillnaden var större i hushåll med barn än hushåll utan barn.