För att jämföra hur löner och löneskillnader förändras över tid är den procentuella förändringen oftast det mest lämpliga sättet att räkna på, eftersom det tar hänsyn till inflationen. Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg förklarar.
Vilken samhällspåverkan bedömer arbetsgivaren att en varslad stridsåtgärd kan få? Den informationen begär Medlingsinstitutet numera in. Här förklarar vi varför.
Lönerna i hela ekonomin ökade med 4,5 procent i mars 2024 jämfört med samma månad året innan. – För första gången på två och ett halvt år ökar nu lönerna snabbare än konsumentprisindex inklusive räntekostnader, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
En ny arbetsrättslig beredskapslag är ute på remiss och Medlingsinstitutet har yttrat sig över de delar som handlar om medlingsverksamhet och möjligheterna att begränsa arbetskonflikter.
Medlingsinstitutet får i uppdrag av regeringen att delta i ett OECD-projekt om medlingsinstitut i Norden. Syftet är att öka den internationella förståelsen för den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Nästa vår kommer det bli en avtalsrörelse för hela arbetsmarknaden – både för privat och offentlig sektor. Det kommer självklart inte vara okomplicerat. Parterna kan dock närma sig denna stora avtalsrörelse från ett styrkeläge. Industriavtalet och den samordnade lönebildningen har visat att den klarar att vara med och bryta inflationsuppgången och vända reallönesänkningar till höjningar. Det skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Förlorade arbetsdagar är det internationellt vedertagna sättet att mäta konflikter på arbetsmarknaden. Men vad ryms i detta mått? Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson förklarar.