Den svenska exportberoende ekonomin tar ofta intryck av Tyskland, även vad gäller lönebildningen. Historien visar dock att det är långt mellan krav och utfall i Tyskland. De centralt avtalade löneökningarna blir i regel betydligt lägre än kraven och det är inte ovanligt att de utgående genomsnittslönerna stiger långsammare än vad de centrala avtalen indikerar.
Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män i samma hushåll var 22,2 procent 2022. Sedan 2011 har inkomstskillnaden inom hushållen minskat med 3,6 procentenheter. Jämför man hushåll med och utan barn som bor hemma framgår att skillnaden var större i hushåll med barn än hushåll utan barn.
En analys av den sammanräknade inkomsten över tid för kvinnor och män födda olika årtionden visar att skillnaderna minskar. Jämför vi livsinkomstskillnaden vid 40 års ålder så var den 36,2 procent för individer födda 1950. För individer födda 1980 var skillnaden 21,7 procent.
Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män var 23,3 procent 2022, enligt en ny rapport från Medlingsinstitutet. Jämfört med Medlingsinstitutets senaste analys har de genomsnittliga inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökat med 1,2 procentenheter.
Lönerna i hela ekonomin ökade med 4,1 procent i juli 2024 jämfört med samma månad året innan. – Lönerna har ökat klart snabbare än priserna det senaste ett och ett halvt året, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Ganska små skillnader i lönebildningsmodellen kan få effekter när en inflationschock slår till. Det blir tydligt vid en nordisk jämförelse, konstaterar generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Avtalsrörelsen 2025 omfattar i stort sett hela arbetsmarknaden då drygt 500 centrala kollektivavtal ska omförhandlas. Totalt berörs mer än 3,4 miljoner anställda. Även för Medlingsinstitutets medlare kan nästa års avtalsrörelse bli omfattande.