Ovanligt med vilda strejker
På senare år har det varit relativt ovanligt med vilda strejker i Sverige. Annat var det förr. Under 1970- och 80-talen var antalet sådana strejker högt. Så här ser statistiken ut för vilda strejker.
Publicerat
Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Medling om krav på kollektivavtal med bryggeri
Livsmedelsarbetareförbundet kräver kollektivavtal med Kiruna Bryggeri AB och varslar om strejk och blockad. Medlingsinstitutets faste medlare Carl Rydeman handlägger ärendet.
Medling om krav på kollektivavtal med kafferosteri
Livsmedelsarbetarförbundet kräver kollektivavtal med Björklunds Kafferosteri AB i Västerås och varslar om strejk och blockad. Medlingsinstitutets medlare Kurt Eriksson handlägger ärendet.
Medling om krav på kollektivavtal med tillverkare av färdigmat
Livsmedelsarbetarförbundet kräver kollektivavtal med färdigmatstillverkaren VAK Mat i Vendelsö och varslar om strejk och blockad. Medlingsinstitutets medlare Kurt Eriksson handlägger ärendet.
Vad händer under en medling?
Vilka regler gäller för medling, vad har medlarna för uppdrag och vad kan förväntas av parter som är inblandade i tvisten? Här beskriver vi hur en medling brukar gå till och vilka regler som gäller.
Medling om krav på kollektivavtal med stockholmskonditori
Livsmedelsarbetarförbundet kräver kollektivavtal med Nybergs Konditori AB i Stockholm och varslar om strejk och blockad. Medlingsinstitutets medlare Kurt Eriksson handlägger ärendet.
Möjliga medlingsärenden under året
En majoritet av de ca 470 kollektivavtal som löper ut i år kan i teorin bli föremål för Medlingsinstitutets medlingsinsatser. Men i praktiken går endast ett fåtal förhandlingar till medling även under stora avtalsår.
Fortsatt hög organisering på arbetsmarknaden
Andelen anställda som omfattas av kollektivavtal ligger sedan flera år på omkring 90 procent. Ungefär lika hög är organisationsgraden bland arbetsgivarna. Den fackliga organisationsgraden har stabiliserats på närmare 70 procent, men med ökade skillnader mellan tjänstemän och arbetare.
Kollektivavtal – Vilka tecknar avtalen och hur är löneavtalen konstruerade?
Den svenska arbetsmarknadsmodellen karakteriseras av att villkoren på arbetsmarknaden främst bestäms i kollektivavtal . Avtalen kompletterar och ersätter i stor omfattning den lagstiftning som finns om anställningsskydd, arbetstid, semester m.m. Kollektivavtalen reglerar också frågor som inte omfattas av lagstiftning, såsom lön. Modellen innebär ett samspel mellan lag och kollektivavtal.
Det som avgör är hur lönebildningen fungerar
I många länder behöver hela samhällsekonomin kylas ned för att löneökningarna inte ska bli så stora att de bidrar till en förhöjd inflationstakt. I Sverige, med en väl fungerande samordnad lönebildning, är det möjligt att anpassa löneökningstakten till vad som ger långsiktigt ökade reallöner, utan att behöva göra en lika stor nedkylning av ekonomin. Det skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.