Majoriteten av EU:s medlemsländer och även ett stort antal länder i vår omvärld har lagstadgade, nationella minimilöner. Den kostnadskris som nu drabbar världen sätter fokus på minimilönerna på flera sätt. Medlingsinstitutet går i en ny rapport igenom olika modeller för uppräkningen av dessa lönenivåer och vilket genomslag det har på lönebildningen.
Arvid Åkerberg läser mastersprogrammet i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Under hösten skriver han uppsats om Medlingsinstitutets roll och påverkan på arbetsmarknaden.
Genomsnittslönen ökade med 3 procent i juli jämfört med samma månad förra året. Samtidigt innebär den höga inflationen att reallönen minskade med 5,5 procent, enligt ny statistik från Medlingsinstitutet.
När nu världens ekonomier har öppnat upp efter pandemin stiger lönerna snabbare än tidigare, räknat som årlig förändringstakt. Det senaste året har löneökningstakten varit högre i USA och Storbritannien än i euroområdet och Sverige, även om Europa har sett en viss uppgång under det andra kvartalet. Ett internationellt fenomen är att lönerna i tjänstebranscherna har ökat snabbare än i de varuproducerande branscherna de senaste åren.
Det var länge sedan Sverige stod inför så stora ekonomiska utmaningar som idag. Hela Europa är drabbat av en eskalerande energikris som det är svårt att se något nära förestående slut på. Inflationen är rekordhög och just nu står det och väger: kommer de snabbt ökande priserna ”bara” leda till reallönesänkningar under dessa krigs- och krisår eller är det början på en uppåtgående pris- och lönespiral?
Förhandlingserfarenhet, förmåga att lyssna och intresse för problemlösning. Det är några värdefulla egenskaper för att framgångsrikt kunna medla i en arbetstvist, enligt de rutinerade medlarna Gunilla Runnquist och Bengt Huldt.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män i chefsposition har minskat över tid och är enligt den senaste statistiken 11,4 procent. Löneskillnaden har minskat mer bland chefer än bland övriga grupper på arbetsmarknaden.