Ett vedertaget mått för att mäta lönespridning är att beräkna kvoten mellan de högsta och de lägsta lönerna, vanligen mellan den 90:e och 10:e percentilen (P90/P10). En percentilkvot med värdet två (P90/P10=2) innebär att lönen bland den tiondel av löntagarna som har högst lön är minst dubbelt så hög lön som den tiondel som har lägst.
Lönespridningen 2023
År 2023 var lönen för de högst avlönade 2,2 gånger högre än lönen för de lägst avlönade. I ett internationellt perspektiv har Sverige en relativt låg lönespridning. Under perioden 2005 till 2023 har lönespridningen ökat från 2,03 år 2005 till 2,20 år 2023. Ökningen har framförallt skett efter 2012.
Lönespridning i hela ekonomin, år 2005 – 2023
Uppdelat efter kön var lönespridningen lägre bland kvinnor än bland män 2023. Kvinnors lönespridning har dock kontinuerligt närmat sig männens över tid. År 2023 var den 2,31 bland män och 2,06 bland kvinnor.
Under perioden 2005 till 2020 har lönespridningen bland män legat relativt konstant på cirka 2,25. I samband med återhämtningen efter pandemin har dock lönespridningen bland män ökat något. Kvinnors lönespridning har däremot ökat under hela perioden, särskilt tydligt sedan 2011.
Lönespridning efter kön, år 2005 – 2023