Lönestrukturstatistiken ger en bild av löneläget i samhällets olika sektorer, men visar också lönerna i 429 yrken eller yrkesgrupper. Statistiken ligger även till grund för Medlingsinstitutets årliga rapport om löneskillnader mellan kvinnor och män.
I lönestrukturstatistiken redovisas lönen oftast som månadslön. I detta mått ingår utöver grundlön även andra lönekomponenter som olika fasta och rörliga lönetillägg. Samtliga löner är uppräknade till heltid för att kunna göra jämförelser för tidsenheten månad.
Statistiken samlas in en gång om året. I privat sektor och staten i september och för kommuner och regioner i november. Statistiken är därför känslig för när lönerevisioner sker och jämförelser från ett år till ett annat bör göras med försiktighet.
Genomsnittslönen i Sverige var 39 900 kronor år 2023
Den genomsnittliga månadslönen var 39 900 kr år 2023. Bland kvinnor var genomsnittslönen 37 800 kr och bland män var den 42 000 kr. Högst var lönen bland tjänstemän i privat sektor och lägst var den bland arbetare i privat sektor.
Källa: Medlingsinstitutet.
Så fördelar sig lönerna
I diagrammet visas lönefördelningen för samtliga anställda 2023. Medianlönen, alltså lönen för den mittersta löntagaren i fördelningen, uppgick 2023 till 35 600 kronor, vilket kan jämföras med medelvärdet som var 39 900 kronor. Att medelvärdet var högre än medianen beror på att fördelningen är ”högerskev”, det vill säga att det är vanligare med löner som är mycket högre än de mest typiska lönerna än med löner som är mycket lägre.
Lönefördelning 2023
Källa: Medlingsinstitutet
Ladda ner diagrammet som excel:
Lönefördelning 2023 (xlsx)
Lönespridning
Ett vanligt sätt att mäta hur stor skillnaden är mellan de med de högsta och lägsta lönerna är att beräkna kvoten mellan den 90:e och 10:e percentilen (P90/ P10). En kvot med värdet två (P90/P10=2) innebär att lönen bland den tiondel av löntagarna som har högst lön är minst dubbelt så hög som den tiondel som har lägst lön.
Görs beräkningen för 2022 får vi en kvot på 2,20. Den tiondel av svenskarna som har högst lön hade alltså 2,2 gånger så hög lön som den tiondel som har lägst lön. I ett internationellt sammanhang har Sverige dock en relativt låg lönespridning. På länken nedan kan du läsa mer om lönespridningen.
Mer om statistiken
Lönestrukturstatistiken följer indelningen i Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK, som är ett system för att gruppera individers yrken eller arbetsuppgifter. Grupperingen görs baserat på arbetsuppgifter, arbetserfarenhet samt kvalifikationsnivå.
Yrken grupperas i fyra nivåer där den första innehåller 10 yrkesområden och den fjärde och mest finfördelade innehåller 429 yrken. I Medlingsinstitutets statistik finns för den privata sektorn en uppdelning i arbetare och tjänstemän. Denna indelning reviderades något i mars 2020.
Specialbearbetningar av statistiken
Medlingsinstitutet tar inte emot uppdrag eller beställningar av specialkörningar på lönestatistiken.
Statistiska centralbyrån (SCB) kan däremot på beställning utföra specialbearbetningar av primärmaterialet. Forskare, utredare m.fl. kan efter prövning få tillgång till avidentifierat uppgiftsmaterial för egen bearbetning. Organisationsnummer eller personnummer lämnas av sekretesskäl aldrig ut. Både specialbearbetningar och framtagning av avidentifierat forskningsmaterial görs mot en avgift.
För vidare kontakt med SCB maila: lonestat@scb.se
Dokument:
Tabeller, Lönestrukturstatistik hela ekonomin (xlsx)
Länkar:
Hur stor är skillnaden mellan vad kvinnor och män tjänar?
Löneskillnaden mellan kvinnor och män
Lönestrukturstatistik, hela ekonomin (scb.se)
Lönestrukturstatistik, efter sektor (scb.se)
Kontaktperson:
