När svensk lönebildning fungerar som allra bäst förstår alla aktörer i systemet vilken uppgift de har och vad som krävs för att upprätthålla tilliten till varandra och modellen. Om det skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Löneutvecklingen samspelar bland annat med inflationen, penningpolitiken och konkurrenskraften. Att analysera och jämföra löner enligt flera olika mått ger en mer nyanserad bild av lönetrycket i olika länder.
Medlingsinstitutet får i uppdrag att analysera löner ur ett jämställdhetsperspektiv samt hur relativlöner mellan olika yrken förändrats. Det framgår av myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2025.
Lönerna i hela ekonomin steg med 3,9 procent i oktober 2024 jämfört med samma månad året innan. – Reallönerna ökade i liknande takt för anställda med och utan bolån, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Att Medlingsinstitutet är en statlig myndighet framgår inte av namnet. Därför har vi låtit statsheraldiker Davor Zovko vid Riksarkivet utveckla vår logotyp så att den framhäver den statliga tillhörigheten.
Svenska kronans växelkurs påverkar ofta den kostnadsmässiga konkurrenskraften, vilket varit fallet under de flesta av industrins avtalsperioder under 2000-talet. Vanligtvis har en försvagning av kronan stärkt konkurrenskraften. Under den aktuella avtalsperioden, med ett halvår kvar, har dock kronan haft begränsad påverkan.
Lönespridningen är större i privat sektor än i offentlig sektor. Men skillnaderna är stora även inom sektorerna.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo får förlängt förordnande till och med den 31 augusti 2028. Det har regeringen beslutat.
Lönerna i hela ekonomin steg med 3,9 procent i september 2024 jämfört med samma månad året innan. – Lönerna växer mer än dubbelt så snabbt som konsumentpriserna inklusive boräntekostnader, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Under sommaren kom utspel från olika håll om krav på förkortade arbetstider. Vårdförbundet gick i strejk för att driva igenom en kortare veckoarbetstid. LO bestämde på sin kongress att krav på arbetstidsförkortningar skulle drivas i avtal och inte lagstiftningsvägen. En socialdemokratisk arbetsgrupp presenterade en vision om en lagstiftad veckoarbetstid på 35 timmar.