Även löneökningarna för enbart september månad var enligt bearbetningen 2,5 procent. I näringslivet var motsvarade siffra för september 2,3 procent och i offentlig sektor 2,7 procent. Kommunerna uppvisade högst löneökningstakt med 3,0 procent i september.  

Sett över hela året har löneökningstakten i näringslivet trots allt tilltagit något. Samtidigt har det skett en viss dämpning av löneökningarna i offentlig sektor.

– Att lönerna ökat lite snabbare i näringslivet kan delvis förklaras av att många av de centrala avtalen innehåller lite högre löneökningar 2019 än 2018. Dessutom kan det finnas effekter på löneutvecklingen av de senaste årens höga resursutnyttjande i ekonomin. Inom offentlig sektor ser vi främst en dämpning av löneökningarna i staten. En viktig orsak är förskjutningar av revisionstidpunkterna i polisavtalet, vilket tillfälligt ger låga löneökningar för denna grupp under perioden april till september, säger Valter Hultén, ekonom på Medlingsinstitutet.

Lönerna i Sverige har ökat med ungefär 2,5 procent per år sedan 2013. Löneökningarna i många av de centrala avtalen har legat på strax över 2 procent per år under denna period. Påslagen i den lokala lönebildningen har därmed varit förhållandevis små, trots en stark konjunktur. En stor del av de centrala avtalen löper ut under våren 2020 och då väntar en stor avtalsrörelse.

– Konjunkturen håller nu på att mattas av och normalt brukar lönerna påverkas med viss fördröjning. Men de senaste årens utveckling har gjort det svårare att förstå sambandet mellan löner och konjunktur, säger Valter Hultén, ekonom på Medlingsinstitutet.

Genom att dra bort utvecklingen av konsumentpriserna från löneökningarna ser man hur löntagarnas köpkraft utvecklas när lönerna stiger. Inflationen mätt med KPIF var 1,7 procent under de första nio månaderna 2019 och reallönen ökade därmed med 0,8 procent. Det är något högre än 2018 då reallönen ökade med 0,4 procent.   

De siffror för löneökningarna som redovisas här är prognoser på vad konjunkturlönestatistiken kommer visa när den blir definitiv och alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit. Detta sker 12 månader efter det första utfallet. Prognoserna bygger på modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster. För många löntagare sker lönerevisionen vid en senare tidpunkt än vad löneavtalet anger och ny lön betalas därför ut retroaktivt. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. För de flesta löntagare är tidpunkten för lönerevision satt till april eller maj månad. Störst revidering av statistiken sker därför normalt av månadsutfallen under det andra och tredje kvartalet. Inom staten ligger dock revisionstidpunkten i de flesta fall i oktober månad och revideringarna av statistiken för denna sektor brukar därför vara störst under det fjärde kvartalet.

Konjunkturlönestatistikens preliminära utfall till och med september 2019 publicerades på Statistiska centralbyråns webbplats den 29:e november. Statistikens preliminära siffror för ekonomin som helhet visar en löneutveckling på 2,5 procent för de första nio månaderna 2019. Den preliminära siffran för september månad var 2,3 procent.

Det finns en viss osäkerhet i Medlingsinstitutets prognossiffra på 2,5 procent för perioden januari–september 2019. Enligt ett 90-procentigt konfidensintervall kommer det definitiva utfallet att bli mellan 2,5 och 2,7 procent. De prognostiserade revideringarna av statistiken väntas påverka såväl privat som offentlig sektor.