– Minskningen av löneökningstakten beror i huvudsak på att de lönerevisioner då lönen brukar höjas har uteblivit eftersom inga nya avtal har tecknats, säger Petter Hällberg som är ekonom på Medlingsinstitutet.

I en ny rapport granskar Medlingsinstitutet hur covid-19-pandemin har påverkat löneutvecklingen. Förutom att de uppskjutna förhandlingarna, som omfattar 80 procent av alla anställda i Sverige, har påverkat löneutvecklingen så har också rörliga tillägg som till exempel övertidsersättning minskat när hela ekonomin bromsat in.

Löneökningarna har bromsat in mer för arbetare i näringslivet än för tjänstemän.

– Det kan till exempel bero på att tjänstemän i större utsträckning har avtal som inte är tidsbegränsade eller som har helt lokal lönebildning, säger Petter Hällberg.

Rapporten visar också att antalet timavlönade i näringslivet har minskat med i genomsnitt 140 000 personer från maj till och med juli jämfört med samma period år förra året. Eftersom många av dem har yrken med förhållandevis låga löner påverkas statistiken så att genomsnittslönen hålls uppe.

– Den sammanlagda löneökningstakten i ekonomin skulle alltså ha fallit ännu mer annars, säger Petter Hällberg.

Beroende på utgången av  förhandlingarna om nya kollektivavtal så kan årets löneökningstakt hämta sig.

– Men det är inget man kan säga något om nu. Vi får vänta och se, säger Petter Hällberg.

Rapporten presenteras i vår Youtubekanal den 2 oktober klockan 10. Se presentationen här

Petter Hällberg

Nationalekonom

Fråga mig om löneutvecklingen

   08-545 292 45  |  070-272 26 40