Europeiska centralbanken (ECB) publicerar kvartalsvis en indikator över avtalade löneökningar i euroområdet. Den kommer ut ca en månad innan Eurostat publicerar statistik över de faktiska löneökningarna.

Det andra kvartalet i år steg de avtalade lönerna i euroområdet med 2,1 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året, enligt ECB:s indikator. Det var en kraftig nedgång jämfört med det första kvartalet 2022, då årstakten uppgick till 2,8 procent (se diagram 1).

Anmärkning: Faktisk lön utifrån Labour Cost Index (LCI). Ang. pandemieffekter: genomsnittslönerna påverkades kraftigt under pandemin av främst korttidsarbete, som gjorde att anställda kunde gå ner mer i tid än i månadslön. Lönen per timme steg när pandemin hade som mest inverkan under 2020, samtidigt som utvecklingen för avtalade löner mattades av. Sedan andra halvan av 2021 har de statistiska effekterna från korttidsarbete varit mer begränsade. Källor: ECB, Bundesbank, Eurostat och egna beräkningar.

Diagram 1 visar, utöver den ordinarie indikatorn från ECB, en justerad version som beaktar tillfälliga avtalade engångsbelopp i Tyskland (se vår analys av tyska engångsbelopp). Avtalade engångsbelopp på upp till 1 500 euro har betalats ut inom exempelvis energisektorn och bland offentliganställda. Detta påverkade de avtalade lönerna i hela euroområdet det första kvartalet, men upprepades inte alls det andra kvartalet.

De faktiska lönerna, utslagna per arbetade timmar, steg med över 3 procent i årstakt det första kvartalet 2022 (se diagram 1). Det var en klar uppgång och, bortsett från de missvisande noteringarna från pandemin, den högsta löneökningstakten på ett decennium i euroområdet. Makroekonomisk statistik som visas här kan endast ge indikationer på eventuella samband, men den snabbare uppgången i faktiska löner under första kvartalet stämmer överens med uppgången i ECB:s indikator över avtalade löner. Mycket talar för att en stor del av den snabbare löneökningstakten det första kvartalet beror på ovanligt stora tyska engångsbelopp.

Bakgrund och metod för den justerade indikatorn

Det finns fördelar och nackdelar med att engångsbelopp ingår i statistiken över avtalade löneökningar. Alla utbetalningar, även tillfälliga, kan direkt påverka hushållens köpkraft, konsumtion och därmed den allmänna ekonomiska aktiviteten. Men det kan vara svårare att skönja utvecklingen av den genomsnittliga grundlönen per månad eller timme, det vill säga det fundamentala priset på arbete. Det kan i sig vara intressant för arbetsmarknadslägets koppling till löneutvecklingen. Vid kommande kvartal kan nämligen arbetsmarknadsläget vara minst lika starkt, medan den indikator som innehåller engångsbelopp faller tillbaka. Då är det av intresse att även förstå hur de avtalade lönerna ökar exklusive engångsbeloppen.

Idealt skulle en alternativ indikator publiceras från ECB där engångsbelopp är exkluderade i det underlag som samlas in från varje medlemsland innan statistiken vägas samman. Men eftersom detta inte görs skattas här istället ett statistiskt samband mellan de tyska engångsbeloppen och de totala avtalade löneökningarna i hela euroområdet. Som alltid finns osäkerheter sammankopplade med statistiska modeller.

Den justerade indikatorn bygger på en ekonometrisk skattning av ECB:s indikator som utöver tyska engångsutbetalningar beaktar inflationsförväntningar, arbetslösheten samt en autoregressiv term. Modellen tar sin utgångspunkt i perioden 2012 och framåt för att undvika störningar från finanskrisen. För att hantera eventuell uppkomst av autokorrelation har Newey-Wests standardfelanvänts i analysen.

Dokument:

Analysunderlag (xlsx)

Länkar:

Nyhet: Hur påverkar engångsbelopp den tyska lönebildningen?

Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (extern länk via Get a Newsletter)