Det är numera inte ovanligt att tyska fackförbund utöver höjningar av grundlönerna förhandlar fram s.k. ”engångsbelopp” i löneavtalen. Engångsbeloppen består av en lönesumma som betalas ut vid ett enskilt tillfälle, men som inte bidrar till permanenta löneökningar.
Ett aktuellt exempel är stålindustrins avtal från i våras som innebär att arbetarnas grundlöner ska höjas med 6,5 procent under loppet av 18 månader. Det motsvarar 4,3 procent i genomsnittlig årstakt under perioden. Därutöver ska ett engångsbelopp om 500 euro betalas ut under sommaren. Slås denna totala ökning ut över hela avtalsperioden på 18 månader ökar lönerna med i genomsnitt 5,1 procent, omräknat till årstakt.
Över tid ska tillfälliga lönehöjningar senare följas av en motsvarande stor lönesänkning i förhållande till utbetalningstillfället, vilket också varit fallet för de totala avtalade löneökningarna i Tyskland fram till och med 2017. Under åren 2018-2021 har de avtalade lönerna tenderat att öka något snabbare till följd av engångsbeloppen, som står för 0,2 av totalt 2,4 procent totala avtalade löneökningar per år.
I efterdyningen av pandemin under inledningen av 2022 har de avtalade lönerna i Tyskland ökat med nästan 4 procent i genomsnitt, inklusive engångsbelopp. Räknas enbart höjningar av grundlönen uppgår däremot de avtalade löneökningarna till i genomsnitt 1,8 procent.
Det går att skönja en trend där höjningar av grundlönerna (som är den viktigaste löneförändringen) tenderar att minska i relativ betydelse till förmån för omfattande engångsbelopp. Det finns dock inget som säger att förekomsten av engångsbelopp i sig alltid leder till att de totala avtalade lönerna ökar snabbare år för år, även om det i viss mån har skett de senaste åren.
Dokument:
Analys: Tyska engångsbelopp (pdf)
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (extern länk via Get a Newsletter)