De svenska reallönerna minskade med 2,7 procent i årstakt det fjärde kvartalet 2021.1 Nedgången berodde delvis på att lönerevisioner dröjer för många löntagare men i högre grad på att konsumentpriserna tog fart. Den svenska reallöneutvecklingen var ungefär lika negativ som i EU, där reallönerna föll med 2,9 procent. Skillnaden var inte heller stor mot USA, där reallöneminskningen uppgick till 2,4 procent under samma period. Reallönerna sjönk däremot med 3,5 procent i Tyskland och nästan 5 procent i Spanien och Belgien. I Danmark och Finland steg lönerna nästan i takt med priserna, vilket medförde små minskningar av reallönen.
‒ Löneökningstakten tenderade att vara stabil eller något tilltagen i de flesta länder innan årsskiftet, men de globala utbudsproblemen och energiprisuppgångarna har medfört sjunkande reallöner för löntagarna i nästan alla länder, säger Medlingsinstitutets ekonom Petter Hällberg.
Snabba prisökningar i de flesta länder redan före kriget
Redan före kriget i Ukraina var konsumentprisinflationen på väg upp i de flesta länder. Den svenska inflationstakten i februari i år var den högsta på flera decennier, men prisökningarna var ännu större i USA och i de flesta västeuropeiska länder.
‒ Vi vet inte ännu hur lönerna utvecklats under 2022, men med den snabba prisökningstakt som vi ser nu ska det mycket till för att det ska bli reallöneförstärkningar i något land den närmaste tiden. Särskilt eftersom priseffekterna från kriget i Ukraina ännu inte har fått fullt genomslag, säger Petter Hällberg.
Trots de sjunkande genomsnittliga reallönerna ökade hushållens konsumtionsvolym per capita i nästan alla EU-länder det fjärde kvartalet. Hushållens inkomster är beroende av lönenivån per timme, men därutöver bidrar bland annat arbetsinsatsen, skatter och transfereringar tillsammans med prisutvecklingen till det reala konsumtionsutrymmet.
1) I den internationella jämförelsen används löneökningstakten i huvudsak utifrån Labour Cost Index (LCI), vars framställning samordnas av Eurostat. I Sverige är Medlingsinstitutet statistikansvarig myndighet för LCI medan SCB producerar statistiken på Medlingsinstitutets uppdrag. Löneökningstakten i Sverige enligt LCI skiljer sig normalt något från löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken till följd av olikheter i beräkningsmetoder.