Den 9 juni varslade Svensk Pilotförening om total arbetsnedläggelse från den 29 juni kl 00.01. Till samma tidpunkt sade man även upp kollektivavtalet med SAS. Motsvarande varsel lades av danska och norska pilotföreningar rörande piloter anställda i Danmark och Norge. Dagen efter varslet utsåg Medlingsinstitutet Jan Sjölin, Claes Stråth och Cecilia Fahlberg Pihlgren till att medla i tvisten.

Kollektivavtalen för de fyra pilotföreningarna i Sverige, Norge och Danmark träffas separat för varje land. Parterna var dock överens om att medlingsförhandlingarna om samtliga avtal skulle ske samlat i Sverige. Periodvis hade därför de svenska medlarna sällskap av sina danska och norska motsvarigheter.

Medlingen inleddes den 13 juni med att parterna fick redogöra för sin bild av situationen, berättar Jan Sjölin.

– Ganska snart stod det klart för oss medlare att det fanns djupa bakomliggande konflikter. Mycket tid fick därför ägnas åt frågor som ligger utanför sedvanliga avtalsförhandlingar såsom SAS-koncernens utveckling mot en plattformsmodell med flera nya bolag och de effekter det för med sig för piloterna.

Att ett enskilt bolag har kollektivavtal med fackföreningar, som i det här fallet, är generellt sett ovanligt i Sverige där branschavtal är normen. För just piloter finns dock inget branschavtal utan alla bolag träffar avtal direkt med Svensk Pilotförening.

Låsta positioner i inledningen

Under medlingsarbetets första tio dagar prövade medlarna olika spår. De genomförde sammanlagt 20 möten, tio med respektive sida och kunde därefter konstatera att det fanns ett trettiotal yrkanden från vardera sidan: SAS yrkanden rörde frågor som bolaget tagit upp i den s.k. SAS Forward-processen, som är bolagets benämning på en omfattande åtgärdsplan för att minska kostnader och skapa större lönsamhet inom SAS. Yrkandena avsåg förändringar rörande arbetstidsregler, anställning- och semesterregler samt kostnader för lön och förmåner. Piloternas yrkanden rörde i huvudsak anställningsregler, lön och andra ersättningar, arbetstidsregler, anställningstrygghet och inhyrning, samt karriärvägar.

– Vi uppmanade parterna att lyfta ut punkter ur kollektivavtalsförhandlingarna som ingår i SAS Forward-processen för att få en rörelse i förhandlingarna. Detta var inte möjligt, parterna var låsta i sina positioner. Vi testade också möjligheten till prolongation av avtalen, sammanfattar Jan Sjölin.

Den 23 juni meddelade piloterna att de inte såg någon mening med att fortsätta för tillfället. Efter överenskommelse med SAS beslöt medlarna att förhandlingarna skulle återupptas den 26 juni. Tongångarna mellan parterna hade vid återstarten hårdnat betydligt i media.

På förmiddagen den 27 juni meddelade medlarna i ett gemensamt möte med SAS och pilotföreningarna att de inte hade någon möjlighet att komma vidare om inga förflyttningar skedde.

– Det besked som vi gav till parterna var att vi ger inte upp, vi finns här, men för tillfället tar vi inga initiativ. Bollen ligger hos er.

”Det första riktiga framsteget som gjorts sedan medlingen startade”

På eftermiddagen samma dag meddelade parterna att de nu var beredda att i direkta förhandlingar börja diskutera piloternas hjärtefråga, nämligen anställningstrygghet.

– Rapporter kom därefter fortlöpande under dagen att samtalstonen var god och konstruktiv. Detta, konstaterade vi, var det första riktiga framsteget som gjorts sedan medlingen startade, men dessvärre med bara en dag kvar till konflikten skulle bryta ut. Efter detta besked lät vi parterna förhandla så ostört som möjligt men med regelbundna återrapporteringar till oss, berättar Jan Sjölin.

Mot bakgrund av fortsatt konstruktivitet samt den stora omfattning frågor som skulle hanteras bad medlarna den 28 juni parterna att frivilligt skjuta upp konfliktåtgärderna. Efter diskussioner kunde man enas om att göra detta i 72 timmar.

Den 1 juli började man på nytt närma sig tiden då stridsåtgärderna skulle bryta ut. Parterna valde då att skjuta upp dessa med först 5 timmar, sedan ytterligare 6 timmar och därefter 36 timmar. Förlängningen till trots kunde inte en lösning nås och konfliktåtgärderna bröt ut den 4 juli kl 12.

Det blev ca 3 450 strejkdagar i Sverige

Från det att strejken bröt ut till dess att förhandlingarna återupptogs den 13 juli var partskontakterna fortsatt relativt omfattande. Fysiska möten med respektive part återupptogs den 8 juli och hölls därefter dagligen i syfte att åstadkomma nya förhandlingar samt förmå parterna att röra sig i sina positioner, berättar Jan Sjölin.

Den 15 juli återstod fortfarande 21 frågor att lösa, därav flera komplicerade och med behov av relativt omfattande texter.

– På nytt kom vi överens med parterna om en struktur för det fortsatta arbetet där vi prioriterade frågorna och bad att texter skulle ”klarmarkeras”. Detta gav ny fart till processen och texter kunde de följande dagarna succesivt börja bockas av. Vi medlare, tillsammans med den norske Riksmeklaren, delade upp oss och biträdde i olika grupper. Båda parter uttryckte att vår närvaro underlättade diskussionerna, säger Jan Sjölin.

Den 18 juli på kvällen konstaterade parterna att de var överens och tidigt på morgonen den 19 juli kunde de nya avtalen undertecknas. Strejken var avblåst, för svensk del efter ca 3 450 strejkdagar.

Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (extern länk via Get a Newsletter)