Utvecklingen mot jämställda inkomster mellan kvinnor och män går påfallande långsamt med tanke på att kvinnor i allt större utsträckning arbetar heltid, har långa utbildningar och höga positioner i arbetslivet. I juni publicerade Medlingsinstitutet ett regeringsuppdrag om inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män.
Fram till pandemin hade löneskillnaderna minskat kontinuerligt under ett antal år. De tyngst vägande förklaringarna är att kvinnor i högre utsträckning har jobb som ger goda löner och att löneskillnaderna inom olika sektorer minskat. Som längst har det gått i den kommunala sektorn där löneskillnaderna mellan kvinnor och män nästan är borta.
Det finns emellertid faktorer som pekar i en annan riktning när det gäller inkomstfördelningen. För det första arbetar kvinnor, och framförallt de i LO-yrken i den privata sektorn, fortfarande i stor utsträckning deltid. Det kan diskuteras i vilken utsträckning det är frivilligt eller inte. Men en sak är säker, det leder till betydligt lägre inkomster för de som gör det.
Skatter, socialförsäkringar och bidrag bidrar till att minska skillnaderna mellan kvinnor och män. Män betalar i genomsnitt mer i skatt, medan offentliga bidrag och ersättningar i princip ger män och kvinnor lika stora inkomster. Det finns ett undantag från detta och det är pensionerna. Bland pensionärsgruppen är inkomsterna mer ojämnt fördelade än i de flesta andra grupper. Det finns flera skäl till detta. Pensioner speglar historiska inkomster, och tidigare inkomstskillnader mellan kvinnor och män var större. Män kombinerar dessutom oftare pensionen med högre kapital- och arbetsinkomster. Det är framförallt tjänstepensionen, och inte den statliga, som bidrar till ojämställdheten. Det är en fråga som arbetsmarknadens parter förfogar över, men det skulle vara intressant med en djupare analys av vad detta beror på.
Det främsta skälet till att de genomsnittliga inkomstskillnaderna inte har minskat mer än vad de gjort är de ökade och ojämnt fördelade kapitalinkomsterna. Dessa inkomster återfinns framförallt hos en mindre grupp, där de flesta är män och kapitalinkomsterna kan vara väldigt stora.
Så stora att de påverkar genomsnittet för hela befolkningen. Om dessa inkomster exkluderas minskar inkomstskillnaderna i hygglig takt. Ökningen av kapitalinkomster för den rikaste hundradelen döljer nästan att för de flesta andra har faktiskt jämställdheten ökat.
Det uppdrag Medlingsinstitutet har fått från regeringen leder inte i sig till att jämställdheten blir större. Men det är faktiskt helt avgörande att förstå vad som ligger bakom den långsamma utvecklingen mot jämställdhet om man ska kunna föreslå relevanta åtgärder.
Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet
Dokument:
Inkomstskillnader mellan kvinnor och män (pdf, 3 mb)
Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2022 – vad säger den officiella statistiken (pdf, 1 mb)?
Länkar:
Fler blogginlägg från Irene Wennemo
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (extern länk – Get a Newsletter)