Lönerna i hela ekonomin väntas ha ökat med 4 procent i juli när statistiken blir definitiv. Denna siffra baseras på en statistisk modell för retroaktiv lön och bör tolkas med viss försiktighet. Enligt preliminära uppgifter, som ännu inte inkluderar retroaktiv lön, ökade lönerna med 3,4 procent jämfört med föregående år.
– Normalt sett får många anställda lön retroaktivt när nya centrala kollektivavtal har tecknats, men i år verkar de lokala förhandlingarna ha dragit ut extra mycket på tiden. Det är särskilt tydligt i offentlig sektor, där osäkerheten om lönernas slutliga ökningstakt därför är högre än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
De centralt avtalade lönerna ökade med ungefär 3,8 procent i hela ekonomin under juli jämfört med samma månad förra året, vilket är en tydlig ökning från årets inledning då den årliga takten låg på 2 procent.
Reallönerna, det vill säga löner justerade för inflationen, minskade i juli med 2,4 procent jämfört med 2022 om effekterna av stigande boräntor exkluderas från konsumentprisindex. Om ränteeffekterna inkluderas minskade reallönerna med 5,3 procent.
– Reallönerna är fortsatt lägre jämfört med föregående år, men skillnaden har minskat månad för månad. Det beror främst på att inflationen har mattats av, men också på att löneökningarna nu är högre än tidigare.
– I ett internationellt perspektiv kan vi nu se att några länder har en positiv reallönetillväxt. Men i Sverige och i de flesta jämförbara länder är fortfarande den årliga inflationen högre än löneökningstakten, säger Petter Hällberg.
Om statistiken:
De väntade löneökningstakter som redovisas här är prognoser på vad konjunkturlönestatistiken väntas visa när alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit och statistiken blivit definitiv, vilket sker 12 månader efter det första utfallet. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. Prognoserna bygger på modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster.
De flesta löntagare har lönerevision under det andra kvartalet och det är generellt sett större prognososäkerhet för den retroaktiva lönen under stora avtalsår. År 2023 är ett stort avtalsår, men prognososäkerheten är ytterligare förhöjd. En orsak till detta är att en lägre andel än vanligt av de preliminära löneutfallen kan kopplas till de nya centrala löneavtalen. Dessutom har det skett en betydande förändring av den avtalade löneökningstakten, vilket är ovanligt och modellprognoserna baserar sig på mönster från tidigare år som i regel saknar sådana stora förändringar.
Enligt den statistiska modellen blir det definitiva utfallet mellan 3,8 och 4,3 procent enligt ett 90-procentigt konfidensintervall. Det kan dock inte uteslutas att det definitiva utfallet hamnar utanför detta intervall.
Dokument:
Rapport: Löneutvecklingen i Sverige t.o.m. juli 2023 (pdf, 1 mb)
Länkar:
Konjunkturlönestatistik – diagram och tabeller
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)