Lönerna i hela ekonomin väntas ha ökat med 4 procent i maj när statistiken blir definitiv. Siffran bygger på en statistisk modell över retroaktiv lön och ska tolkas med försiktighet. Enligt preliminära siffror som ännu inte innehåller retroaktiv lön, ökade lönerna med 2,7 procent jämfört med föregående år.
– Inslaget av retroaktiv lön brukar vara stort när nya centrala avtal just har tecknats, men i år ser de lokala förhandlingarna ut att vara särskilt utdragna. Osäkerheten om den definitiva löneökningstakten är därmed större än vanligt, säger Petter Hällberg.
De centralt avtalade lönerna i hela ekonomin ökade med cirka 3,6 procent under april månad jämfört med samma månad föregående år, vilket är en klar uppväxling från första kvartalet då årstakten uppgick till 2 procent.
Reallönerna, det vill säga löner justerade för inflationen, minskade med 2,7 procent jämfört med 2022 om effekterna av stigande boräntor exkluderas från konsumentprisindex. Inkluderas ränteeffekterna minskade reallönerna med 5,7 procent.
– Minskningen av reallönen jämfört med föregående år är inte lika brant i maj som under det första kvartalet. Det beror främst på att inflationen har dämpats, men även på att löneökningarna är högre än tidigare. Vi ser också att räntehöjningarna får allt större påverkan och att reallönen har urholkats jämförelsevis mer bland löntagare med stigande bolånekostnader, säger Petter Hällberg.
Om statistiken:
De väntade löneökningstakter som redovisas här är prognoser på vad konjunkturlönestatistiken väntas visa när alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit och statistiken blivit definitiv, vilket sker 12 månader efter det första utfallet. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. Prognoserna bygger på modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster.
De flesta löntagare har lönerevision i april eller maj månad och det är generellt sett större prognososäkerhet för den retroaktiva lönen under stora avtalsår. År 2023 är ett stort avtalsår, men prognososäkerheten är ytterligare förhöjd. En orsak till detta är att en lägre andel än vanligt av de preliminära löneutfallen kan kopplas till de nya centrala löneavtalen. Dessutom har det skett en betydande förändring av den avtalade löneökningstakten, vilket är ovanligt. Modellprognoserna baserar sig på mönster från tidigare år som i regel saknar sådana stora förändringar.
Enligt den statistiska modellen blir det definitiva utfallet mellan 3,9 och 4,2 procent enligt ett 90-procentigt konfidensintervall. Det kan dock inte uteslutas att det definitiva utfallet hamnar utanför detta intervall.
Dokument:
Rapport: Löneutvecklingen i Sverige t.o.m. maj 2023 (pdf, 1 mb)
Länkar:
Konjunkturlönestatistik – diagram och tabeller
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)