Medlingsinstitutets huvuduppgifter är att ansvara för medling i arbetstvister* och att verka för en väl fungerande lönebildning.
Reglerna om medling finns främst i medbestämmandelagen (MBL) och kompletteras av förordningen om medling i arbetstvister och förordningen med instruktion för Medlingsinstitutet.
Medlarnas uppgift är, enligt MBL, att försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna genom att kalla dem till förhandling eller vidta annan lämplig åtgärd. För att främja en god lösning av tvisten kan medlare lägga fram egna förslag till överenskommelse. Medlare kan dock inte lägga förslag som strider mot Medlingsinstitutets uppgift att verka för en väl fungerande lönebildning. Det betyder att medlare inte kan medverka till avtal på högre kostnadsnivåer än de normerande avtalen inom industrin.
Även parterna har skyldigheter enligt MBL, till exempel att infinna sig till förhandling inför medlare sedan de blivit kallade och i övrigt utföra sin förhandlingsskyldighet.
Så går en medling till
Medlingsinstitutet utser medlare efter kontakter med de tvistande parterna. Som regel utses minst två medlare i förhandlingar om förbundsavtal.
Medlarna träffar vanligtvis parterna var för sig. I inledningsskedet handlar det ofta om att göra upp en preliminär tidsplan för medlingen och att definiera, precisera och begränsa tvistefrågorna. Tidsplanen är viktig för att beslutsprocessen ska kunna överblickas och därmed underlätta prövningen i parternas delegationer.
Vad som sedan händer varierar beroende på tvistens art. Det är vanligt att överlåta en del frågor till partsgemensamma arbetsgrupper som får i uppgift att presentera en lösning för medlarna. Andra frågor kanske lämnas över till parterna för direktförhandlingar. I medlarkretsar talas det om att ”rensa bordet” så att endast ett hanterligt antal tvistefrågor blir kvar för medlarna att arbeta med.
Så småningom når man fram till en punkt där medlarna presenterar ett förslag till lösning av tvisten, en s.k. hemställan. Ibland kan lösningsförslaget först ges som en skiss över hur en tänkt uppgörelse kan se ut. Utifrån parternas reaktioner arbetar då medlarna vidare på en slutlig hemställan att antas eller förkastas i sin helhet. Det är dock inte ovanligt att medlarna går direkt till en slutlig hemställan.
Så avslutas medlingen
Vanligen avslutas en medling med att parterna accepterar medlarnas slutliga hemställan. I sådant fall upphör medlarnas uppdrag.
Men om den slutliga hemställan förkastas brukar medlarna konstatera att det för tillfället inte finns förutsättningar för fortsatt medling. I det läget kvarstår dock medlarnas uppdrag och de står till parternas förfogande.
Det förekommer också att medlarna efter hand inser att parterna står så långt ifrån varandra att det saknas förutsättningar för att presentera en hemställan. Situationen är då den samma som i föregående stycke, d.v.s. medlarna står kvar till parternas förfogande.
För att det ska vara meningsfullt att återuppta medlingsarbetet krävs i regel att något nytt tillkommer i medlingsärendet. Det är ytterst ovanligt att medlingen fortsätter omedelbart efter att en slutlig hemställan förkastats.
* Medlingsinstitutet utser medlare i arbetstvister utom i de fall där parterna har förhandlingsordningsavtal registrerade hos myndigheten. Vid årsskiftet 2022/23 fanns 14 förhandlingsordningsavtal registrerade, vilka omfattar cirka 90 förbundsavtal om löner och allmänna villkor.
Dokument:
Förhandlingsordningsavtal (pdf 1 mb)
Vad händer under medlingen, vilka regler gäller? (pdf, 1 mb)
Länkar:
Regler vid medling och konflikt
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)