Det kändes som att det var upplagt för att arbetstidsfrågan skulle få ett stort utrymme i den kommande avtalsrörelsen. Nu har vi fått se både LO:s och Facken inom industrins plattformar och arbetstiden är med, men kanske inte på det sätt som många hade trott.

Facken inom industrin går fram med krav på ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning och deltidspension i de branschvisa systemen. Den här typen av konton eller arbetstidsbanker finns i flera branscher både i och utanför industrin. De ger en möjlighet till lediga timmar eller dagar. Hur mycket timmar som har avsatts ser lite olika ut. Reglerna för hur och när man kan ta ut dessa timmar varierar givetvis också mellan branscher.

Hur kraven konkret kommer se ut från olika fackförbund är fortfarande en öppen fråga, men i denna avtalsrörelse har man valt att bygga vidare på existerande modeller istället för att hitta på något helt nytt.

En ny arbetstidsfråga har emellertid också dykt upp. EU-domstolen har nyligen behandlat frågan om deltidsanställda som arbetar mer tid än sina ordinarie arbetstidsmått, men som inte fått någon extra ersättning för det, har missgynnats i förhållande till heltidsarbetande kollegor som har rätt till övertidsersättning för arbete utöver sin ordinarie arbetstid. EU-domstolen ansåg, med hänvisning till reglerna i EU:s direktiv om deltidsarbete, att så var fallet.

Detta är ett fenomen som också förekommer på svensk arbetsmarknad. I vissa branscher är deltid och mertid nästan en obefintlig företeelse. I andra är det mycket vanligt. I vilken utsträckning dessa domar påverkar svensk arbetsmarknad är ännu inte helt klart. Villkoren och eventuella krav på att arbeta mertid kan se olika ut.

Domarna behöver hanteras i det svenska partssystemet. De ger inget facit på hur svenska avtal ska se ut. Det är nog ingen som tycker att deltidsarbetande ska diskrimineras här heller, men hur regler och ersättningar ska utformas för att balansera både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov är ingen självklarhet och det finns antagligen inte heller någon standardlösning som passar bra överallt.

Det är en bra fråga att försöka hantera i avtalsförhandlingar. Det är precis det här som är styrkan i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Visserligen är det fullt möjligt att parterna kommer ha olika uppfattning om vilka konsekvenser EU-domarna har för kollektivavtalen. Men det viktiga är att förhandlingsresultatet kommer att bäras av och respekteras av både arbetsgivare och fackförbund.

De svåraste arbetstidsfrågorna hamnade dock inte i nästa års avtalsrörelse. I ett första steg kommer LO ha ett internt arbete för att ta fram konkreta förslag att driva i förhandlingarna om förkortad arbetstid. De ska vara färdiga med detta jobb i mitten av maj, när de flesta på svensk arbetsmarknad har hunnit få nya avtal.

De största striderna om arbetstid hamnar alltså inte i avtalsrörelsen 2025. Det kan dock bli mer intensivt i LO:s egna diskussioner om framtida vägval i denna fråga.

Men ett ställe där det om möjligt blir ännu hetare är på den socialdemokratiska partikongressen som äger rum två veckor efter LO:s aviserade beslut. Socialdemokraterna är i opposition och nu har någon lyft på det väl stängda locket till frågan om arbetstidsförkortning. Att få kongressombuden att i lugn och ro stänga till detta lock igen och överlåta frågan till parterna kommer vara en utmanande fråga för den socialdemokratiska partiledningen.

Att Socialdemokraterna lyft frågan om en generell arbetstidsförkortning kommer i sin tur påverka deras framtida samarbetspartier. Inom både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har krav på kortare arbetstid varit vanliga. Deras partiledningar har många gånger velat underlätta kommande regeringsförhandlingar genom att tona ned alltför orealistiska vallöften. Det socialdemokratiska utspelet kommer inte göra denna process enklare. De kommande åren kommer sammanfattningsvis det politiska systemet ha större utmaningar med arbetstidsfrågan än partssystemet. Men vad som i slutändan blir resultatet av detta är svårare att veta.

Irene Wennemo, Generaldirektör Medlingsinstitutet

Länkar:

Fler blogginlägg från Irene Wennemo

Nyhetsbrev:

Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.