Under senare tid har intresset för olika typer av medlingsinstitut ökat. I de nordiska länderna har denna typ av organisation gamla rötter. Sverige införde en föregångare till Medlingsinstitutet år 1906. Det var samma år som LO och SAF (föregångaren till Svenskt Näringsliv) slöt sin första överenskommelse, decemberkompromissen. Den innebar att arbetsgivaren skulle ha rätt att leda och fördela arbetet och fritt anställa och avskeda. Det fackföreningarna fick i utbyte var att arbetsgivarna förband sig att acceptera arbetarnas rätt att organisera sig.

Att staten skulle vara en opartisk medlare mellan fack och arbetsgivare var ingen självklarhet vid denna tid. I riksdagen satt då knappast några som företrädde arbetstagarnas intresse, och bland riksdagens ledamöter fanns många som ifrågasatte både fackföreningarnas mål och metoder.

Den här sortens statliga medlingsinstitut spred sig senare till Danmark som införde Forligsinstitutionen 1910. Norge, Finland och Island följde efter under de kommande decennierna. Mellan de fem nordiska länderna har det länge pågått ett utbyte av erfarenheter. Det som just nu är mest aktuellt är att den finska regeringen försöker genomdriva en förändring av deras förlikningsmannaorganisation så att dess uppdrag ska bli mer likt det svenska.

Intresset för denna typ av organisationer har nu spritt sig till fler delar av världen. OECD har i olika sammanhang börjat propagera för ett införande av medlingsinstitut. Det är enligt dem ett kostnadseffektivt sätt att förbättra relationerna mellan arbetsmarknadens parter och få arbetsmarknaden att fungera bättre. Konflikter om löner och andra villkor i arbetslivet har en betydande påverkan på samhället i stora delar av världen. Bättre fungerande relationer mellan fackföreningar och arbetsgivare är inte bara bra för arbetsmarknaden utan kan bidra till att bygga mer välfungerande samhällsinstitutioner generellt.

När Colombia släpptes in som medlem i OECD ställdes till exempel krav på att de skulle skapa en sådan myndighet. Mig veterligen har de ännu inte gjort det, men möjligtvis kommer deras nya regering leva upp till denna utfästelse.

ILO, den internationella trepartsorganisationen, har också börjat intressera sig för frågan. I april i år medverkade Greklands medlingsinstitut och ILO till att alla europeiska institutioner bjöds in till Aten för att träffas. Från Sveriges sida deltog jag, och det innebar att jag fick chansen att berätta om den svenska arbetsmarknadsmodellen.

På konferensen deltog en blandning av myndigheter med urgamla rötter – äldst var Storbritanniens som har funnits sedan 1896 – och ganska nya organisationer från Portugal i väst till Ukraina i öst. Lite extra roligt var det att få beröm för de insatser som bland annat våra medlare Gunilla Runnquist och Kurt Eriksson hade gjort för att sprida kunskapen om hur medling och relationer på arbetsmarknaden kan fungera både till Ukraina och Serbien.

En av tankarna med mötet var att skapa ett europeiskt nätverk för organisationerna. Det finns en del stora europeiska länder som inte har någon motsvarighet till Medlingsinstitutet. Jag blev emellertid positivt överraskad av hur många länder som ändå har det, även om uppdragen var lite olika formulerade. I länder med svagare parter på arbetsmarknaden, hade dessa institut ofta en roll i att försöka få till överenskommelser mellan parter eller individer innan deras fall hamnade i motsvarigheten till Arbetsdomstolen. Det är något som partssystemet ofta tar ansvar för i länder med mer välorganiserade fack och arbetsgivare.

EU-kommissionen har under senare tid lyft frågan om att det behövs en bättre social dialog (som det heter på EU-svenska) och att kollektivavtalstäckningen behöver bli högre i de flesta EU-länder. Ett utmärkt sätt vore att understödja uppbyggnaden av den här typen av institutioner och kunskapsutbytet mellan dem. Europas länder kan då ta till sig de metoder som man tycker passar in i sin arbetsmarknadsmodell och nationella kontext.

Irene Wennemo, Generaldirektör Medlingsinstitutet

Länkar:

Fler blogginlägg från Irene Wennemo

Nyhetsbrev:

Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.