De grundläggande bestämmelserna om medling i arbetstvister finns i medbestämmandelagen och Medlingsinstitutet är ansvarig myndighet för medlingsverksamheten.
– Medlingsinstitutet kan utse medlare utan parternas samtycke om myndigheten bedömer att det finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats, förklarar Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson.
Det förekommer också att parter vänder sig till myndigheten och begär att medlare ska utses utan att det lagts något varsel om stridsåtgärder.
– Däremot får Medlingsinstitutet inte utse medlare om de tvistande parterna har ett så kallat förhandlingsordningsavtal med en egen medlingsordning registrerat hos oss, säger Per Ewaldsson.
Det finns drygt 600 kollektivavtal mellan förbundsparter på den svenska arbetsmarknaden. Av dessa är det för närvarande cirka 90 som sluts av parter med förhandlingsordningsavtal.
– Men om parter med sådana förhandlingsordningsavtal begär medling från Medlingsinstitutet kan vi utse medlare även för dem. Detta skedde till exempel i avtalsrörelsen 2023 då Unionen och Kompetensföretagen bad oss medla i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för tjänstemän i bemanningsbranschen.
De som medlar mellan parter med förhandlingsordningsavtal är ibland personer som även medlat för Medlingsinstitutet.
– Det beror på att de parter som har förhandlingsordningsavtal sällan har stående medlare och då händer det att de hör av sig till oss och ber om namn på personer som skulle kunna vara aktuella att medla. Det är egentligen bara inom industrin det finns medlare, så kallade opartiska ordföranden, förordnade över tid. De hör samtidigt till den krets personer som förklarat sig beredda att åta sig medlingsuppdrag för Medlingsinstitutets räkning, säger Per Ewaldsson.
Dokument:
Förhandlingsordningsavtal (pdf 1 mb)
Länkar:
Nyhetsbrev:
Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.