Medlingsinstitutet har fyra fasta medlare tillgängliga för medling i lokala tvister mellan ett fackförbund och en enskild arbetsgivare. Kurt Eriksson, tidigare chefsjurist vid myndigheten, är en av dessa och medlar i Stockholms, Gotlands, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län.
– Det typiska lokala medlingsärendet är ett ärende där ett fack har medlemmar på en arbetsplats och kräver kollektivavtal med arbetsgivaren och varslar om stridsåtgärder, berättar han.
När en part i en arbetstvist varslar motparten om stridsåtgärder ska varslet samtidigt lämnas till Medlingsinstitutet som då kan utse en medlare.
– När jag får ett ärende brukar jag först ta kontakt med facket för att ta reda på vad problemet är. Sedan pratar jag med arbetsgivaren och får dennes syn på det hela. Nästa steg är att bestämma tid för ett möte och i de flesta fall har vi det hos arbetsgivaren och en representant från facket kommer dit, säger Kurt Eriksson.
Normalt sett slutar medlingen i att det blir det ett hängavtal* eller så går arbetsgivaren in som medlem i en arbetsgivarorganisation. Den nu pågående Tesla-konflikten, som är inne på sin femte månad, är den längsta medlingen som Kurt Eriksson varit med om, men för det mesta klaras medlingen av under varseltiden som är sju arbetsdagar.
– Många gånger när varslet kommer hör arbetsgivaren av sig till facket och vill skriva på.
Stor skillnad att medla i lokal avtalstvist
Utöver uppdraget som fast medlare, medverkar Kurt Eriksson emellanåt vid medlingar i förbundsförhandlingar om nya kollektivavtal, senast i avtalsrörelsen 2023. Det är en stor skillnad i att medla i en lokal tvist jämfört med förbundsförhandlingar.
– I förbundsförhandlingar företräds parterna av proffs som vill träffa avtal och man är bara oense om innehållet. I de lokala tvisterna är arbetsgivaren som regel ett litet företag och har ofta begränsad kunskap om vad ett kollektivavtal är och vilka regler som gäller på arbetsmarknaden. Dessutom har de många gånger en motvilja mot att en fackförening ska lägga sig i hur företaget bedrivs. Det kan också vara en kostnadsfråga som gör att de inte vill ha kollektivavtal, det blir för dyrt. Mycket av jobbet som medlare går då ut på att förklara regelverket och försöka övertyga företaget om fördelarna med kollektivavtal, säger Kurt Eriksson.
I de flesta fall finns det inte så mycket att förhandla om i en lokal tvist.
– Kravet i de lokala tvisterna är att arbetsgivaren ska ansluta sig till det befintliga branschavtalet. Det som kan diskuteras är övergångsbestämmelser, alltså från vilken tidpunkt som avtalet ska gälla, och man kan göra vissa företagsanpassningar av avtalets dispositiva bestämmelser. Allt sker emellertid inför hot om att stridsåtgärder ska verkställas, vilket gör att företaget i de flesta fall accepterar att bli avtalsbundet.
Kurt Eriksson gjorde sin första medling i lokala tvister för tio år sedan.
– Jag fortsätter för att jag tycker att det är kul att träffa folk och få se nya verksamheter – man lär sig alltid nya saker!
Vilka egenskaper är bra att ha som medlare?
– Det är viktigt att kunna lyssna och ta det parterna säger på allvar och att försöka vara konstruktiv, ha tålamod och behålla lugnet oavsett vad som händer. Sedan är det bra om man kan skapa en avslappnad och trevlig atmosfär. Jag hoppas att jag har någon av de egenskaperna!
*Ett hängavtal är ett kollektivavtal som en enskild arbetsgivare tecknar med en arbetstagarorganisation i vilket arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa riksavtalet för den aktuella branschen.
Länkar:
”Som medlare måste du kunna lyssna aktivt”
Nyhetsbrev:
Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.