Olika mått som kan användas för att jämföra lönetrycket är centralt avtalad lön, utgående lön, totala arbetskostnader och enhetsarbetskostnader.
Efter pandemin har inflationen bidragit till att löne- och arbetskostnadsutvecklingen tagit ett märkbart steg uppåt både i Sverige och i euroländerna.
Diagram 1. Indikatorer för löneökningar i euroområdet
Diagram 2. Indikatorer för löneökningar i Sverige
Centralt avtalade löner är en viktig indikator för den underliggande löneutvecklingen. De centralt avtalade lönerna har höjts betydligt mer i euroområdet än i Sverige det senaste året. Samtidigt har utgående löner, som inkluderar all faktisk lön inklusive löneglidning, som vanligt stigit något snabbare i Sverige än de avtalade lönerna. Denna skillnad i förväntad ”löneglidning” är förhållandevis stabil över tid, vilket är viktigt att komma ihåg vid jämförelser mellan Sverige och omvärlden.
I Europa analyseras ofta lönetrycket utifrån total arbetskostnad per anställd. Också när det gäller de totala arbetskostnaderna per anställda, som inkluderar löner, förmåner och arbetsgivaravgifter samt arbetsinsatser, har euroområdet sett ett större uppsving än Sverige. Under många år före pandemin ökade arbetskostnaderna snabbare i Sverige, men denna trend har nu vänt.
Enhetsarbetskostnaderna, alltså arbetskostnaderna justerat för produktivitetsutvecklingen, har stigit snabbt i såväl Sverige som i euroområdet de senaste fyra kvartalen. Samtidigt har inflationen avtagit betydligt. Det indikerar att företagen inte har kompenserat sig för de stigande arbetskostnaderna genom att höja priserna i samma utsträckning.
Fördjupa dig i ämnet i rapporten nedan.
Dokument:
Löneläget december 2024 (pdf, 1 mb)
Nyhetsbrev:
Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.