Tyskland
Det mest inflytelserika kollektivavtalet i Tyskland, det mellan IG Metall och Gesamtmetall inom metall- och elektronikindustrin, omfattar perioden 1 oktober 2024 – 30 oktober 2026. Totalt ska lönerna höjas med 5,1 procent, men eftersom det årliga engångsbeloppet ökar mer än så blir den sammantagna ökningen 5,5 procent. Avtalet är på 25 månader och den genomsnittliga årliga ökningstakten under löptiden uppgår därmed till ca 2,6 procent.
Finland
Industrifacket Teollisuusliitto och Teknologiindustrins arbetsgivare slöt i februari ett treårigt kollektivavtal för teknologi- och metallindustrin. Uppdelat per år höjs lönerna med 2,5 procent under 2025, 2,9 procent under 2026 och 2,4 procent under 2027. Liksom i Tyskland motsvarar det ca 2,6 procent i avtalade löneökningar per år.
Danmark
I Danmark är det svårare att sammanfatta den totala löneökningen. Lägstlönerna ökar förvisso med 2,6 procent per år 2025–2026. Det är en långsammare höjning av de lägsta lönerna än under åren 2023–2024, då de ökade med på cirka 3,5 procent per år.
För den stora gruppen anställda finns dock ingen motsvarande avtalad ökningstakt av lönerna att jämföra med. En stor del av avtalsvärdet för de anställda i avtalet 2025–2027 består av ökade förmåner, till exempel ett höjt belopp på ”fritvalgskontot”, som kan tas ut som lön eller ledighet, samt förbättrade ersättningar för sjukdagar.
Norge
I Norge förhandlas lönedelen i industrins kollektivavtal i regel varje år. Det ska liksom i Sverige normalt vara klart före april, men årets förhandlingar bröt samman den 18 mars och återupptas den 31 mars.
Enligt det senaste avtalet fick industriarbetare en garanterad löneökning på 2,2 procent från och med april 2024. Det innebär dock inte att nivån är direkt jämförbar med exempelvis det svenska industrimärket. Ett särdrag för Norge är att parternas gemensamma bedömning av det totala löneutrymmet – den så kallade löneramen. Denna uppgick 2024 till 5,2 procent. Själva ramen i sig har stor påverkan på de lokala förhandlingarna. I genomsnitt har de utgående lönerna över tid ökat i linje med ramen, som varit omkring två procentenheter högre än de garanterade nivåerna.
Österrike
I den österrikiska metallindustrin finns ett kollektivavtal på plats sedan november 2024 som innebär en generell lönehöjning på 4,8 procent. Avtalet löper som vanligt i Österrike endast ett år och förnyas alltså i slutet av året. Landet har haft högre inflation än de flesta konkurrentländer, men en ännu högre löneökningstakt. Ett särdrag för Österrike är att avtalade löner till stor del justeras med automatik till de senaste årens inflationsutveckling. Nu har inflationen dämpats och det lär komma att påverka höstens förnyelse av löneavtalet under hösten.
Nederländerna
I Nederländerna är arbetskraftsbristen stor och löneavtalen är höga i ett europeiskt perspektiv. Enligt det nuvarande större löneavtalet inom industrin (”Metalektro”) ska lönerna öka med totalt 9 procent på 19 månader (1 juni 2024-31 december 2025). Omräknat till årstakt motsvarar det en ökningstakt på 5,7 procent. Avtalet innehåller även ett engångsbelopp på 380 euro som kompenserar för en tidigare period utan löneökningar.
Italien
Inget nytt avtal är ännu på plats inom den italienska industrin. Facken kräver ett treårigt avtal med totalt 280 euro i löneökning. Det skulle baserat på tillgänglig statistik och vissa antaganden motsvara ungefär 2,6 procent per år. Det tidigare avtalet löpte ut i juni 2024 och innebar endast 6 procent på 42 månader – cirka 1,7 procent per år – vilket låg långt under inflationstakten. Den långsamma löneutvecklingen hänger ihop med industrins svaga produktivitetsutveckling.
Frankrike
Det nationella avtalet för metallindustrin trädde i kraft den 1 januari 2024. Det är inte tidsbegränsat som svenska avtal, utan gäller tills vidare. De lägsta lönerna i avtalen ska dock justeras i januari varje år. Under 2024 var de avtalade löneökningarna ca 4 procent och inför 2025 erbjöd arbetsgivarna 0,9 procent i lönehöjning. Förhandlingarna kring årets justering har strandat.
Läs mer om löneutvecklingen i Sverige och omvärlden, konkurrenskraften samt konjunktur-, inflations- och valutautvecklingen i rapporten nedan. Källorna till informationen ovan om de internationella löneavtalen utgörs av arbetsmarknadens parter och medier i de olika länder. Även dessa källor går att hitta i rapporten.
Relaterade dokument
Nyhetsbrev:
Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.