Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare är utmanande, trots en bred uppslutning från andra fackförbund. I slutändan är det den enskilda arbetstagaren som ska våga och vilja strejka mot sin arbetsgivare. Det är ingen självklarhet i ett land med så få konflikter som i Sverige. Men detta instrument måste finnas i en arbetsmarknadsmodell som inte kräver lagstadgade löner. Det skriver GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Även om det uppstod en del tvister om den närmare innebörden av märket för det andra avtalsåret, när det gäller LO-förbundens låglönesatsning, visar årets avtalsrörelse på parternas förmåga att hitta en väg framåt. Vid en internationell jämförelse är det extra tydligt. Regeringar i andra länder försöker lösa ett problem, minskande köpkraft för de med låga löner, men gör det på bekostnad av människors möjlighet att påverka sin egen ekonomiska situation och urholkar dessutom kollektivavtalens värde för stora grupper.
Den finska regeringen vill reformera lönebildningen i landet med Industriavtalet som förebild. Men en ny modell kan inte utformas genom att några få bestämmer och andra blir överkörda. Det behöver vara ungefär lika plågsamt och lika gynnsamt för alla parter om modellen ska hålla i längden, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Utvecklingen mot jämställda inkomster går påfallande långsamt med tanke på att kvinnor i allt större utsträckning arbetar heltid, har långa utbildningar och höga positioner i arbetslivet. Ökade och ojämnt fördelade kapitalinkomster är den främsta anledningen. Det skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Att det finns ett brett stöd i riksdagen för ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare behöver inte betyda att det är rätt. Dagens regler är inte oproblematiska, men det finns en risk att regeringens förslag leder till ännu större problem, skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Inför denna avtalsrörelse sa många fack att det enda som var viktigt var lön eftersom priserna hade ökat. Men det visade sig att de frågor som blev riktigt svåra handlade om något annat. Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo reflekterar över arbetstid i månadens blogginlägg.
Att stora och viktiga avtal förhandlats fram utan att Medlingsinstitutets medlare har behövt medverka är ett styrkebevis för den svenska modellen. Det visar att ansvaret för en väl fungerande lönebildning ligger hos parterna, skriver GD Irene Wennemo i månadens blogginlägg.
I många länder behöver hela samhällsekonomin kylas ned för att löneökningarna inte ska bli så stora att de bidrar till en förhöjd inflationstakt. I Sverige, med en väl fungerande samordnad lönebildning, är det möjligt att anpassa löneökningstakten till vad som ger långsiktigt ökade reallöner, utan att behöva göra en lika stor nedkylning av ekonomin. Det skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Det har skrivits mycket om att regeringen inte infriat vallöften, men när fokus ligger på löftesbrott missar man det mest väsentliga. Världens ekonomier är i en ekonomiskt utmanande situation. Att föra en ekonomisk politik just nu kan liknas med att i dålig sikt vandra längs en bergskam med stup på båda sidor. Det skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Det senaste årets höga prisökningstakt har fått många att ängsligt blicka tillbaka på tidigare inflationschocker. Efter de senaste decennierna med rekordlåg inflation har vi nästan glömt bort mekanismerna bakom accelererande priser.