Om Sverige ska få ett större genomslag för sina positioner i förhandlingarna i EU behöver regeringen och oppositionen jobba bättre ihop och ha en bättre samverkan med arbetsmarknadens parter när det gäller arbetsmarknadsfrågorna. Det skriver Medlingsinstitutets GD i ett blogginlägg.
Nästa vår kommer det bli en avtalsrörelse för hela arbetsmarknaden – både för privat och offentlig sektor. Det kommer självklart inte vara okomplicerat. Parterna kan dock närma sig denna stora avtalsrörelse från ett styrkeläge. Industriavtalet och den samordnade lönebildningen har visat att den klarar att vara med och bryta inflationsuppgången och vända reallönesänkningar till höjningar. Det skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo noterar ett ökat intresse i världen för olika typer av medlingsmyndigheter. Till exempel menar OECD att medlingsinstitut är ett kostnadseffektivt sätt för att förbättra relationerna mellan arbetsmarknadens parter och få arbetsmarknaden att fungera bättre.
Medlingsinstitutets nya statistik över kollektivavtalstäckning ger nya och bättre möjligheter för oss att förstå oss på arbetsmarknaden. Dessutom visar den att den svenska modellen för att få till goda villkor på arbetsmarknaden fortfarande fungerar väl trots att vi de senaste åren har sett stora och snabba förändringar, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Varje ny avtalsrörelse har sedan Industriavtalets tillkomst 1997 setts som ett test av den nuvarande lönebildningsmodellen. Parterna har ofta hävdat att ”det aldrig varit svårare ännu”. Men med 2023 års erfarenheter i bagaget hävdar jag att modellen aldrig har testats fullt ut förrän just förra året, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Osäkerheten var stor in i det sista. Men Medlingsinstitutets nya regleringsbrev lever upp till förväntningarna, konstaterar GD Irene Wennemo i månadens blogginlägg. Nu ser myndigheten fram emot att bidra med nya insikter om jämställdhetsutvecklingen på svensk arbetsmarknad.
För svensk lönebildning kommer det vara avgörande att inflationen sjunker ytterligare inför upptakten av nästa avtalsrörelse. Det är en balansgång på slak lina för Riksbanken, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare är utmanande, trots en bred uppslutning från andra fackförbund. I slutändan är det den enskilda arbetstagaren som ska våga och vilja strejka mot sin arbetsgivare. Det är ingen självklarhet i ett land med så få konflikter som i Sverige. Men detta instrument måste finnas i en arbetsmarknadsmodell som inte kräver lagstadgade löner. Det skriver GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Även om det uppstod en del tvister om den närmare innebörden av märket för det andra avtalsåret, när det gäller LO-förbundens låglönesatsning, visar årets avtalsrörelse på parternas förmåga att hitta en väg framåt. Vid en internationell jämförelse är det extra tydligt. Regeringar i andra länder försöker lösa ett problem, minskande köpkraft för de med låga löner, men gör det på bekostnad av människors möjlighet att påverka sin egen ekonomiska situation och urholkar dessutom kollektivavtalens värde för stora grupper.
Den finska regeringen vill reformera lönebildningen i landet med Industriavtalet som förebild. Men en ny modell kan inte utformas genom att några få bestämmer och andra blir överkörda. Det behöver vara ungefär lika plågsamt och lika gynnsamt för alla parter om modellen ska hålla i längden, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.