Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare är utmanande, trots en bred uppslutning från andra fackförbund. I slutändan är det den enskilda arbetstagaren som ska våga och vilja strejka mot sin arbetsgivare. Det är ingen självklarhet i ett land med så få konflikter som i Sverige. Men detta instrument måste finnas i en arbetsmarknadsmodell som inte kräver lagstadgade löner. Det skriver GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
En dryg miljon anställda, främst i regioner och kommuner, ska få nya kollektivavtal 2024. Här gör vi en kort genomgång av den kommande avtalsrörelsen.
Även om det uppstod en del tvister om den närmare innebörden av märket för det andra avtalsåret, när det gäller LO-förbundens låglönesatsning, visar årets avtalsrörelse på parternas förmåga att hitta en väg framåt. Vid en internationell jämförelse är det extra tydligt. Regeringar i andra länder försöker lösa ett problem, minskande köpkraft för de med låga löner, men gör det på bekostnad av människors möjlighet att påverka sin egen ekonomiska situation och urholkar dessutom kollektivavtalens värde för stora grupper.
Årets avtalsrörelse är långt ifrån slut – under hösten ska knappt 70 förbundsavtal omförhandlas. Störst bland de återstående avtalen är det statliga RALS-avtalet, som omfattar ca 130 000 anställda.
Medlingsinstitutets utredare Anna Fransson är en av experterna i den grupp som på EU-kommissionens uppdrag ska bistå medlemsländerna när minimilönedirektivet nu ska införas.
Inför denna avtalsrörelse sa många fack att det enda som var viktigt var lön eftersom priserna hade ökat. Men det visade sig att de frågor som blev riktigt svåra handlade om något annat. Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo reflekterar över arbetstid i månadens blogginlägg.
Andelen anställda som omfattas av kollektivavtal ligger sedan flera år på omkring 90 procent. Ungefär lika hög är organisationsgraden bland arbetsgivarna. Den fackliga organisationsgraden har stabiliserats på närmare 70 procent, men med ökade skillnader mellan tjänstemän och arbetare.
Under 2022 tecknades 2 280 nya hängavtal och totalt under förra året fanns det cirka 66 000 hängavtalsanslutningar. Det är något färre än under 2021.
Antalet medlemmar i arbetsgivarorganisationerna inom Svenskt Näringsliv fortsatte att öka under fjolåret. Samtidigt minskade antalet yrkesaktiva medlemmar inom LO, TCO och Saco. Det var framför allt LO:s förbund som fick färre medlemmar medan flera av TCO:s och Saco:s förbund hade en positiv medlemsutveckling under 2022.
Under förra året tecknades flera nya huvudavtal och uppdaterade omställningsavtal på svensk arbetsmarknad. Men vem har avtal med vem? Vi reder ut.