Så kan vi jämföra lönetrycket
Löneutvecklingen samspelar bland annat med inflationen, penningpolitiken och konkurrenskraften. Att analysera och jämföra löner enligt flera olika mått ger en mer nyanserad bild av lönetrycket i olika länder.
Publicerat
Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Uppdrag att göra jämställdhetsanalyser
Medlingsinstitutet får i uppdrag att analysera löner ur ett jämställdhetsperspektiv samt hur relativlöner mellan olika yrken förändrats. Det framgår av myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2025.
Lägre räntor höjer reallönerna
Lönerna i hela ekonomin steg med 3,9 procent i oktober 2024 jämfört med samma månad året innan. – Reallönerna ökade i liknande takt för anställda med och utan bolån, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Kronan påverkar konkurrenskraften ovanligt lite
Svenska kronans växelkurs påverkar ofta den kostnadsmässiga konkurrenskraften, vilket varit fallet under de flesta av industrins avtalsperioder under 2000-talet. Vanligtvis har en försvagning av kronan stärkt konkurrenskraften. Under den aktuella avtalsperioden, med ett halvår kvar, har dock kronan haft begränsad påverkan.
Så ser lönespridningen ut i olika sektorer
Lönespridningen är större i privat sektor än i offentlig sektor. Men skillnaderna är stora även inom sektorerna.
Löneökningarna stärker köpkraften
Lönerna i hela ekonomin steg med 3,9 procent i september 2024 jämfört med samma månad året innan. – Lönerna växer mer än dubbelt så snabbt som konsumentpriserna inklusive boräntekostnader, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Högre reallöner med lägre räntor
Lönerna i hela ekonomin ökade med 3,8 procent i augusti 2024 jämfört med samma månad året innan. – Lönerna ökar dubbelt så snabbt som konsumentpriserna inklusive boräntekostnader, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Industrilönerna i Sverige och Tyskland följs åt
Sveriges kostnadsmässiga konkurrenskraft har stärkts sedan 2020. De svenska löneökningarna har hållit jämna steg med Tyskland samtidigt som kronan försvagats och industriproduktiviteten ökat mer än i de flesta andra länder. Det visar en ny analys från Medlingsinstitutet.
Så varierar inkomstskillnaden i olika grupper
Om en person är etablerad på arbetsmarknaden eller inte är den viktigaste faktorn som styr nivån på den disponibla inkomsten för både kvinnor och män. Men hur stor inkomstskillnaden mellan kvinnor och män var varierade även om man delar upp befolkningen efter exempelvis ålder, utbildningsnivå och födelseland.
Långt mellan krav och utfall i Tyskland
Den svenska exportberoende ekonomin tar ofta intryck av Tyskland, även vad gäller lönebildningen. Historien visar dock att det är långt mellan krav och utfall i Tyskland. De centralt avtalade löneökningarna blir i regel betydligt lägre än kraven och det är inte ovanligt att de utgående genomsnittslönerna stiger långsammare än vad de centrala avtalen indikerar.