Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Hur ska EU:s direktiv om lönetransparens genomföras i Sverige? Det är frågan som en statlig utredning ska svara på. John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet, är en av experterna som knyts till utredningen.
Genomsnittslön är ett vanligt förekommande mått när löneläget i olika yrkesgrupper ska belysas. I sammanhang där lönespridningen är stor kan dock medianlönen ge en mer rättvisande bild.
Hur lönerna faktiskt utvecklas i Sverige är ovanligt svårbedömt på grund av utdragna lokala löneförhandlingar. Enligt preliminära uppgifter, som inte inkluderar retroaktiv lön, steg lönerna med 3,1 procent i juni. Med hjälp av en modellskattning som tar hänsyn till retroaktiv lön förväntas ökningen bli 4 procent.
Utvecklingen mot jämställda inkomster går påfallande långsamt med tanke på att kvinnor i allt större utsträckning arbetar heltid, har långa utbildningar och höga positioner i arbetslivet. Ökade och ojämnt fördelade kapitalinkomster är den främsta anledningen. Det skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Lönespridningen, skillnaden i lön mellan de högst avlönade och de lägst avlönade, har ökat något i Sverige. Den är dock fortfarande relativt låg i ett internationellt perspektiv.
Utdragna lokala löneförhandlingar bidrar till osäkerhet om lönerna, som enligt ny statistik väntas ha stigit med 4 procent i maj 2023. – Alla löntagare har ännu inte påverkats av det nya märket, men det kommer att leda till en högre löneökningstakt, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Utdragna lokala löneförhandlingar ökar osäkerheten om lönerna, som väntas ha stigit med 3,7 procent i april 2023. – Alla löntagare har ännu inte påverkats av det nya märket, men löneökningstakten kommer att växla upp, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Information om anställningsform och antal anställda på företag som uppger att de har kollektivavtal ingår från och med 2022 i den årliga lönestrukturstatistiken.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2022 var 9,9 procent. Det innebär att ingen förändring skett jämfört med 2021. Det visar en ny rapport från Medlingsinstitutet. Sedan 2019 har löneskillnaden endast visat på små variationer över åren.
Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män var 20,7 procent 2020, enligt en ny rapport från Medlingsinstitutet. Det finns dock stora variationer mellan sektorer, mellan inrikes och utrikes födda och inom olika typer av familjekonstellationer.