Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Genomsnittslönen steg med 2,8 procent i september jämfört med samma månad förra året. Samtidigt minskade reallönen med 6,9 procent. – Lönerna har inte följt med priserna uppåt, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Den nominella löneökningen anger hur mycket lönen ökar från ett år till ett annat. Drar man bort inflationen får man fram reallöneökningen, som är ett mått på hur köpkraften förändras. I tre diagram visar vi hur reallönerna har utvecklats över tid i Sverige och andra länder.
Genomsnittslönen ökade med 2,8 procent i augusti jämfört med augusti förra året. Samtidigt minskade reallönen med 6,2 procent.
Genomsnittslönen ökade med 3 procent i juli jämfört med samma månad förra året. Samtidigt innebär den höga inflationen att reallönen minskade med 5,5 procent, enligt ny statistik från Medlingsinstitutet.
När nu världens ekonomier har öppnat upp efter pandemin stiger lönerna snabbare än tidigare, räknat som årlig förändringstakt. Det senaste året har löneökningstakten varit högre i USA och Storbritannien än i euroområdet och Sverige, även om Europa har sett en viss uppgång under det andra kvartalet. Ett internationellt fenomen är att lönerna i tjänstebranscherna har ökat snabbare än i de varuproducerande branscherna de senaste åren.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män i chefsposition har minskat över tid och är enligt den senaste statistiken 11,4 procent. Löneskillnaden har minskat mer bland chefer än bland övriga grupper på arbetsmarknaden.
Genomsnittslönen ökade med 3 procent i juni jämfört med samma månad förra året. Samtidigt minskade reallönen med 5,5 procent, enligt en ny rapport från Medlingsinstitutet.
De avtalade löneökningarna i euroländerna var strax över 2 procent det andra kvartalet. Det var lägre än det första kvartalet, men då drev tyska engångsbelopp tillfälligt upp takten enligt Medlingsinstitutets analys. Därmed var det först i och med det andra kvartalets utfall som de underliggande avtalade lönerna i euroområdet ökade lika snabbt som innan pandemin.
Engångsbelopp utgör ett allt viktigare inslag i den tyska lönebildningen och utvecklingen drivs främst av tillverknings- och byggindustrin. Medlingsinstitutets ekonom Petter Hällberg analyserar hur dessa belopp påverkar lönebildningen i det för Sverige viktiga konkurrentlandet Tyskland.
Genomsnittslönen ökade med 2,7 procent i maj jämfört med samma månad förra året. Samtidigt minskade reallönen med 4,5 procent gentemot förra året. Det visar ny statistik från Medlingsinstitutet.