• Den svenska ekonomin balanserar mellan lågkonjunktur och återhämtning. Inflationen har dämpats, men svag europeisk tillväxt och ett oväntat högt hushållssparande bromsar utvecklingen. Samtidigt har stabila löneökningar stärkt de anställdas köpkraft och banat väg för räntesänkningar, medan Sveriges kostnadsmässiga konkurrenskraft har förbättrats sedan 2020.
  • Det var inte så många avtal som skulle omförhandlas under avtalsåret 2024, men de nytecknade avtalen omfattade relativt många anställda. Under året slöts 56 avtal, vilka omfattade omkring 1,1 miljon anställda, där flera nytecknade stora avtal gäller den kommunala sektorn. Detta var ett år när avtalskonstruktionen sifferlösa avtal fick ge vika till förmån för avtal som har centralt specificerade löneutrymmen.
  • Det gångna året var ett mellanår vad gäller antal avtalsförhandlingar på förbundsnivå. Medling i Medlingsinstitutets regi förekom i fyra fall och därtill medlades i parters egen regi i ett fall. Antalet förlorade arbetsdagar var trots avtalsrörelsens ringa omfattning det största på flera år, samtliga dagar förlorades i konflikten mellan Vårdförbundet och SKR/Sobona. På lokal nivå fortsatte konflikten mellan IF Metall och Tesla. Därtill förlorades arbetsdagar i en konflikt med en SAC-förening på den fackliga sidan. Totalt förlorades nästan 46 000 arbetsdagar i stridsåtgärder på arbetsmarknaden.
  • Avtalsåret 2025 kommer att bli ovanligt omfattande för både den privata och den offentliga sektorn. Drygt 500 av 622 avtal ska omförhandlas. Avtalsförhandlingarna kommer att genomföras i en helt annan ekonomisk miljö än den som var 2023. Reallönerna har under de senaste åren minskat till följd av de senaste årens extremt höga inflation. Men nu har reallönetappet inte bara bromsats in utan reallönerna återhämtar sig starkt.
  • Under 2024 beslutade riksdagen om en ny lag om arbetslöshetsförsäkring och en utredning lade fram ett betänkande om en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring. EU beslutade om regler om plattformsarbete och i Sverige överlämnades ett utredningsbetänkande om genomförandet av EU:s lönetransparensdirektiv i svensk rätt. För andra året i följd avgjorde EU-domstolen ett mål om missgynnande av deltids-anställda i förhållande till heltidsanställda i fråga om ersättning vid arbete utöver ordinarie arbetstid.
  • Lönerna har ökat med i genomsnitt 4,1 procent under 2024 enligt konjunkturlönestatistiken. Enligt lönestrukturstatistiken var genomsnittslönen 39 900 kronor under 2023. Löneskillnaden mellan kvinnor och män uppgick samma år till 10,0 procent.