Högre löneökningstakt i euroområdet

Enligt Medlingsinstitutets modellskattning ökade de svenska lönerna med 3,7 procent det tredje kvartalet 2024 enligt internationellt jämförbar lönestatistik (LCI). Det kan jämföras med ökningstakten i USA på 3,9 procent, och 4,7 procent i euroområdet

Lönen per timme ökar snabbare i euroområdet än i Sverige. Men arbetskostnadstrycket skiljer sig mindre åt mellan Sverige och eurorådet enligt andra mått på arbetskostnadsutvecklingen.

Inte så långt kvar till återställda reallöner

Konsumentpriserna har ökat med 20 procent sedan 2019 i såväl Sverige som i euroområdet. Lönerna i euroområdet har ökat med drygt 19 procent, det vill säga nästan lika mycket som priserna. I Sverige har lönerna med sammantaget knappt 18 procent.

Lägre inflation med långa löneavtal

I nuläget ser det ut som att reallönerna har längst kvar till att återställas till 2019 års nivå i länder med stark central normering och en löneledande sektor. Det är i länder som exempelvis Italien, Tyskland, Sverige, Danmark och Norge.

Nytt märke i april 2025

I Sverige löper industrins löneavtal ut i mars 2025. Det aktuella kostnadsmärket innebär för närvarande en årlig ökning av arbetskostnaden med 3,3 procent. I Tyskland har nya tvååriga löneavtal i metall- och elektronikindustrin med start i oktober tecknats under hösten. Dessa indikerar en avtalad löneökningstakt på ca 2,6 procent per år framöver.

Starkare kostnadsmässig konkurrenskraft på medellång sikt trots svängig krona

Sedan 2023 har kronan pendlat mot euron och dollarn snarare än att uppvisa en tydlig trend. De svenska löneökningarna har hållit nästan jämna steg med omvärlden sedan 2019. Sedan dess har dock kronan försvagats tydligt, vilket förbättrat den kostnadsmässiga konkurrenskraften på medellång sikt.

Lägre produktivitet och ökade arbetskostnader i industrin justerar ner marginalerna

Arbetskostnaderna ökar nu snabbare än företagens intäkter, vilket pressar marginalerna i både Sverige och euroområdet. Det beror främst på att priserna vänt nedåt i industrin. Utanför industrisektorn börjar det ske en normalisering i balansen mellan arbetskostnader och vinstmarginalerna.

Fortsatt positiv syn på framtiden

Olika prognoser pekar liksom tidigare under året mot högre tillväxt 2025 och framåt, när en stabilt låg inflation, sänkta räntor och högre köpkraft får fart på konsumtionen och arbetsmarknaden.