• De svenska lönerna steg med 4 procent under det fjärde kvartalet 2024, enligt Medlingsinstitutets modellskattning av den internationellt jämförbara lönestatistiken (LCI). I jämförelse ökade lönerna i USA med 3,9 procent, medan euroområdet hade en ökningstakt på 4,6 procent.
  • Det fjärde kvartalet steg reallönerna med 2,4 procent i Sverige och med 2,2 procent i euroområdet, där de därmed är återställda till 2019 års nivå. De tyska reallönerna är fortfarande är ca 3 procent lägre och i Sverige ca 2 procent lägre än 2019.
  • Det svenska industrimärket löper ut i mars 2025. Facken har avvisat medlarnas bud om en arbetskostnadsökning på 2,6 procent per år över tre år, och förhandlingarna pågår fortfarande. Det nuvarande märket innebär 3,7 procent per år. Det nya märket som väntas i april kommer att påverka större delen av arbetsmarknaden.
  • I några konkurrentländer indikerar de senaste avtalen inom industrin en mer dämpad löneutveckling än tidigare. I Tyskland och Finland har parterna kommit överens om ca 2,6 procent löneökning per år, medan Danmark fokuserar mer på förmåner än på lönehöjningar. Samtidigt har vissa länder som Österrike och Nederländerna fortsatt höga löneökningar, till stor del kopplade till tidigare inflation och arbetskraftsbrist. I Norge, Italien och Frankrike är avtalsläget däremot ännu oklart, med förhandlingar som strandat eller försenats.
  • Sedan de nuvarande löneavtalen inom industrin tecknades under våren 2023 har kronans värde pendlat märkbart ett flertal gånger, snarare än att uppvisa en tydlig trend. Den senaste utvecklingen under 2025 innebar en kraftig stärkning av kronan mot särskilt dollarn. Kronan är dock fortsatt betydligt svagare än för tio år sedan (avsnitt ”Priser och valuta”).
  • Vinstläget i relation till arbetskostnaderna steg under andra halvan av 2024 är klart högre än 2019. Vinstandelen för hela 2024 dämpades jämfört med 2023 men en mindre nedgång än vad tidigare utfall indikerat. Bredare mått på lönsamheten indikerar samtidigt att denna är sämre än normalt (avsnitt: ”Konkurrenskraft” samt avsnittet ”Konjunktur”).
  • Den svenska inflationen hade kommit ner kring målet på 2 procent innan årsskiftet men uppgick till 2,9 procent i februari. Uppgången 2025 beror delvis på tekniska omläggningar i konsumentprisindex, men även på stigande världsmarknadspriser på livsmedel (avsnitt ”Priser och valuta”).
  • Arbetslösheten har stigit till höga nivåer 2025. Det är främst svårt att komma in på arbetsmarknaden, snarare än det sker uppsägningar på bred front. Hushållen anser inte att den egna risken bli arbetslös är större än vanligt, samtidigt som chansen bland arbetslösa att få anställning är på stark nedgång (avsnitt: ”Konjunktur”).
  • Hittills har hushållen valt att lägga mer tyngd på sparandet än konsumtionen, vilket håller tillbaka konjunkturen och sysselsättningen. Prognoser pekar dock mot fortsatt stigande köpkraft och att tillväxten tar fart framöver (avsnitt: ”Konjunktur”).