• De svenska lönerna ökade med 3,4 procent det andra kvartalet jämfört med samma period förra året. Retroaktiv lön kommer dock göra att den siffran revideras upp och då kommer det att skilja mindre mot löneökningstakten i såväl euroområdet som i USA, där lönerna steg med 4,5 respek-tive 4,6 procent.
  • Under pandemiåren dämpades lönerna mer i euroområdet än i Sverige och den sammantagna utvecklingen sedan dess skiljer sig mindre mellan Sverige och euroområdet.
  • I Sverige har de centrala löneavtalen oftast längre löptider och har ett mer samordnat tidsschema än i de flesta andra länder. När inflationsuppgången blev överraskande brant bidrog detta till att reallönerna pressades ner mer i Sverige än i merparten av konkurrentländerna.
  • Kronans snabba försvagning de senaste åren har gjort att svenska nettoexportörer fått en fördelaktig prisbild. Bland annat har enhetsarbetskostnaderna blivit relativt sett lägre mot omvärlden. Det märks på exportutfallet, som på senare år ökat märkbart mer än vad Sveriges exportmarknad vuxit. Exporten har även stigit mer än i våra konkurrentländer.
  • I såväl Sverige som i euroområdet har vinstandelen, eller företagens driftsöverskott relativt lönerna, ökat framförallt i industrin när världsmarknadspriser på varor stigit. I övriga näringslivet har lönekostnaderna i högre grad hängt med pris- och vinstutvecklingen.
  • Fram till slutet av 2022 tillhörde Sverige en av de senaste årens snabbast växande ekonomier. Produktionen bromsade dock in tidigare än i euroområdet och BNP föll andra kvartalet i år. Den svaga tillväxten ser ut att fortsätta i och med en vikande industrikonjunktur.
  • Arbetsmarknaden har hittills stått emot den ekonomiska avmattningen, men arbetslösheten visar tecken på att stiga efter sommaren. Trots detta är det fortsatt få arbetslösa per ledigt jobb.
  • De globala producent- och energipriserna har dämpats märkbart, vilket märks på den succesivt långsammare konsumentprisinflationen. Den svenska inflationen exklusive räntor (KPIF) har gått från omkring 10 procent i slutet av förra året till 4 procent i september. Detta har kunnat ske trots att kronans fortsatta försvagning har hållit uppe importpriserna.