Något högre löneökningstakt i euroområdet
Enligt Medlingsinstitutets modellskattning ökade de svenska lönerna med 3,8 procent andra kvartalet 2024 enligt internationellt jämförbar statistik (LCI). Lönerna i USA och i euroområdet steg med drygt 4,2 respektive 4,6 procent.
Lönerna i svensk och tysk industri följs åt
I Sverige löper industrins löneavtal ut i mars 2025 och snart tecknas nya löneavtal i tysk metall- och elektronikindustri. Industrilönerna i Tyskland och i Sverige har följts åt nära de senaste åren, såväl utan och med hänsyn tagen till inflationen.
Snabbare takt i löner än i produktivitet
Sett till hela ekonomin har svenska löner och produktivitet utvecklats i linje med euroområdet på senare år. Arbetskostnaden per producerad vara eller tjänst har därmed förändrats på nästan identiskt vis. Sedan 2023 har enhetsarbetskostnaderna stigit med 5,7 procent årligen i Sverige, nära euroområdets 5,6 procent. Det är snabbare än vad som historiskt varit förenligt med en inflation kring målet på 2 procent.
Stark reallöneuppgång sedan märket 2023
Perioden med hög inflation är över. De svenska reallönerna har därmed ökat med nästan 4 procent över en 16-månadersperiod sedan det nuvarande industrimärket fastställdes i början av 2023. Detta är den snabbaste reallöneökningen vid motsvarande tidpunkt under hela 2000-talet.
Starkare kostnadsmässig konkurrenskraft inom industrin sedan 2020
De svenska löneökningarna har hållit jämna steg med omvärlden samtidigt som kronan har försvagats och industriproduktiviteten har ökat mer än i de flesta andra länder de senaste fem åren. På senare tid har dock industriproduktiviteten stannat av i Sverige.
Dämpad tillväxt och trög arbetsmarknad
Det är en trevande tillväxttrend för ekonomin i såväl omvärlden som i Sverige. Lägre inflation, sänkta räntor och högre köpkraft ännu inte lett till någon förbättring av den svenska arbetsmarknaden. Prognoserna pekar dock mot högre tillväxt framöver.
Vinstandelen minskar och lönsamheten är lägre
Arbetskostnaderna ökar medan intäkterna minskar, vilket pressar ner vinstandelen. Nedgången har dock varit snabbare i euroområdet än i Sverige. Trots en minskning i industrins vinstandelar är dessa fortfarande högre än tidigare, vilket ökar den totala vinstandelen mer i Sverige, som har en relativt sett större industrisektor.